Fråga: Hur kan vi veta vad som är bra? Vilka handlingar leder till det bra och vilka till det dåliga?

Svar: Allt som leder människor att enas och att förena sig mer och mer, inte partiellt, utan till ett gränslöst enande, är vägen till det bra.

Fråga: Bra avsikter leder mycket ofta till dåliga konsekvenser. Är det möjligt att skydda sig mot dåliga konsekvenser?

Svar: Föreställ dig att hela mänskligheten måste bli en enda familj. Om du strävar efter att göra detta kommer det att bli bra. Det finns inget annat som är bra.

Från KabTV:s ”Ask the Kabbalist”, den 31 december 2018.

Kategori: Andligt arbete | Kommentarer inaktiverade för Vad är bra?

Begreppen i kabbalans visdom är annorlunda än de vi är vana vid i vår värld. Att leka är faktiskt en övergång. Som en katt som hukar sig innan den hoppar, siktar sig själv, och först därefter hoppar. Alla dessa förberedelser och anpassningar för ett tänkt hopp är en lek. Katten föreställer sig hur den ska hoppa nu.

Det vill säga att en lek är ett sätt att föreställa sig ett framtida tillstånd. Därför borde hela vårt liv vara en lek. Vi längtar efter att ansluta och inom vår anslutning att avslöja Skaparen, syftet med vår existens, evigt och perfekt liv. Allt detta uppnås genom leken.

Barn leker hela tiden och det är så de växer. Det är samma sak i det andliga livet, men där måste vi ta leken i egna händer, förstå det och leka tillsammans med Skaparen. När allt kommer omkring, utan leken, kommer vi inte att kunna komma närmare Honom och bli Hans partners. Ju mer vi framställer oss själva som närmare Skaparen, desto bättre förstår vi reglerna för denna lek.

Det visar sig att vi måste leka ständigt: en person leker med sig själv, leker med gruppen, leker med Skaparen. Och Skaparen leker med Leviatan, det vill säga med hela skapelsen. Med hjälp av leken når vi ett tillstånd som kallas ”Leviatans måltid” när hela mänskligheten sitter runt ett stort bord med Skaparen för att smaka på Leviatan.

Vi lekte med den, använde den för att bli en man, Adam, som liknar Skaparen, och vi smälte samman med Honom till en. Sedan ställs hela Leviatan, hela skapelsen, till vårt förfogande för korrekt användning, vilket kallas Leviatans måltid, korrigeringens slut.

Det finns inget annat än leken. Leken innebär att jag går från nuvarande tillstånd till nästa, mer avancerade. Livet är ständig förändring, övergång från tillstånd till tillstånd. Jag behöver bara lägga till Skaparen till dessa ändringar som den första som startar hela leken och som den sista som jag kommer till efter framgångsrik implementering.

Jag upptäcker först alla tillstånd jag går igenom inom tian, i det nuvarande tillståndet, och ändrar tian, mitt deltagande i den, tills jag kommer till rätt användning av de villkor som skapats av Skaparen. Det är så vi avancerar.

Detta kallas en lek eftersom vi inte har nått det tillstånd vi vill vara i än. Ansträngningen att gå in i det önskade tillståndet, det högre, mer skänkande och mer avancerat i förhållande till kopplingen mellan oss och vår förbindelse med Skaparen, kallas en lek.

Det går alltid att leka. Även djur leker, men de gör det omedvetet, som barn i kraft av utvecklingsinstinkten. Om vi ​​vill använda leken för att komma ut ur den här världen till den övre världen, då måste vi acceptera den här leken, förstå dess regler och bygga systemet för leken själva för att höja oss.

Var och en av oss leker hela tiden. Varje person är som en marionett som styrs av antingen viljan att ta emot, utan att fråga hans tillåtelse, eller viljan att skänka, som han själv inbjuder att agera inom sig. Sedan leker han i kärlek för vänner.

Vi ser alltid en lek, och därför bör vi utvärdera en person endast beroende på vilken typ av lek han leker: en negativ, på initiativ av sin egoism, eller en positiv, när han attraherar viljan att ge via leken genom honom.

Från den första delen av den dagliga kabbala-lektionen, ”Play”, den 4 januari 2021.

Kategori: Andligt arbete, Dagliga kabbalalektioner | Kommentarer inaktiverade för Reglerna för leken med Skaparen

Fråga: I kabbala finns det tillstånd som nedstigningar och uppstigningar. De säger att kabbalister gläds åt nedstigningarna. Varför?

Svar: Som ett resultat av erfarenhet, övning, och kabbalistisk erfarenhet börjar kabbalisten förstå att hans nedstigning föregår nästa stora uppstigning. Därför gläds han över fallet såväl som över uppstigningen. Han förstår att det är omöjligt utan detta. När allt kommer omkring är fallet helt enkelt öppningen av ett större begär som han sedan kommer att få uppfyllelse i.

Fråga: Även i kabbala finns det ett koncept att själva arbetet ska orsaka glädje, och detta är ett test. Upplever en person glädje inte från det framtida tillståndet, inte från fördelarna som han kommer att få av något, utan från själva arbetet?

Svar: Ja. Där jag är måste jag försöka leva inte i framtiden, utan i nuet. Om jag nu också är fäst vid Skaparen, till mina följeslagare, och fullgör min uppgift att förverkliga skapelsens mål, så är jag fortfarande i ett vackert tillstånd och vill inte ha något mer.

Om jag känner att jag är i ett absolut bra skick i varje ögonblick, då är jag verkligen på rätt väg.

Från KabTV:s “Spiritual States”, den 3 april 2019.

Kategori: Andligt arbete | Kommentarer inaktiverade för Varför gläds kabbalister åt nedstigningar?

Coronavirusepidemin har gjort en sådan explosion runt om i världen, som om ett världskrig bröt ut, och har lett till en ekonomisk kris och känsla av förtvivlan och rädsla. Varför har människor fortfarande inte insett behovet av att återuppbygga världen genom att göra betydande förändringar i samhället?

Faktum är att alla agerar utifrån sin egen personliga, individuella egoism. Därför brydde sig ingen om vad som hände i världen och med andra människor, det viktiga var bara det som berörde honom personligen. Vi tittade på hur andra led och var inte särskilt imponerade. Huvudsaken är att vi mår bra och att vi tryggt kan existera och lyckas.

Men här befinner vi oss plötsligt i en annan värld och känner att samhället, miljön, landet, människorna, och världen, allt har blivit sammankopplat och beroende av varandra. Vi vidarebefordrar ett dödligt virus till varandra, vi kan inte resa fritt och tvingas lyda nedstängningsregler.

Å ena sidan var vi tvungna att bryta de användbara banden som fanns tidigare och lät oss flyga jorden runt, resa, och lära känna varandra. Dessutom tvingades vi isolera oss ännu mer, ta på oss masker och handskar, och hålla ett avstånd på två meter mellan varandra.

Några nya obligatoriska regler som vi inte gillar särskilt mycket sattes i kraft. Det är som om naturen säger till oss: ”Ni kan inte bete er som förr, ni måste ta avstånd från varandra. Ni kan inte åka dit ni vill och resa runt i världen, ni kan inte skicka era barn till skolan och dagis.”

Vi känner att naturen sätter en kil mellan oss och lär oss hur förbindelsen mellan oss ska vara. För att förbindelsen ska vara ny, bra, och korrekt måste den följa de nya lagar som coronaviruset lär oss. Om vi ​​följer dessa lagar, då kan vi kommunicera med varandra; och om vi inte följer dem, då måste vi inte närma oss varandra.

Naturen börjar lära oss nya kommunikationsformer mellan varann, och snart kommer vi att inse att detta är till vår fördel. Jag kan bara få kontakt med andra om jag agerar för deras fördel och inte för min egen fördel. Detta är läxan naturen lär oss. Genom karantänen, genom oförmågan att kommunicera, flyga, och resa, visar den oss att vi bara kan vara i kontakt under förutsättning att vi bryr oss om varandra och tänker på andras bästa.

Ni är välkomna att gå ut på en promenad, besöka andra, kommunicera, bara om ni tänker snällt på varandra och tar hand inte om er själva, utan andra. Det är så naturen gradvis kommer att lära oss goda relationer.

Detta kommer att ske snabbt och smärtfritt om media samarbetar med kabbalister som förstår hur de ska bete sig för att hjälpa naturen att förändra det mänskliga samhället, för att flytta det till nästa nivå, och för att förmedla till alla vilken form av relationer vi bör komma till.

”Den ene vill hjälpa den andre” att skapa en förbindelse mellan oss över hat så att vi förstår att framtiden är omöjlig utan goda relationer. Det beror på oss om vi når dem på ett kort och enkelt sätt eller på ett långt lidande, inklusive världskrig.

Det beror på kabbalister och media hur snabbt mänskligheten kommer att gå igenom övergångsperioden och etablera nya förbindelser mellan människor så att naturen ska sluta trycka på oss och begränsa oss. Vi kommer inte att behöva något yttre tryck eftersom vi själva kommer att förstå vad som är bra för oss.

Från KabTV:s ”The World”, den 27 december 2020.

Kategori: Coronavirus, Globalisering, Hälsa, Kris | Kommentarer inaktiverade för Lärdomarna från 2020

Annullering och underkastelse är så viktiga i andligt arbete eftersom de symboliserar övergången från auktoriteten hos egoismen till auktoriteten hos kraften för skänkande, kärlek, och enhet med Skaparen.

Det finns två auktoriteter: den goda böjelsen och den onda böjelsen; varje gång vi skiftar från det ena till det andra, faller och stiger, så att vi i vårt samband, i deras jämförelse, när vi utvärderar den ena i förhållande till den andra, finner oss själva.

Vår plats är inte inne i den onda böjelsen, men inte heller inne i den goda böjelsen eftersom vi skulle försvinna i den. Därför måste vi stå i mitten för att vara en självständig individ. Detta är möjligt endast genom att integreras i tian. I tian har vi möjlighet att hävda vår status, bli människor, och förvärva oberoende och bilden av Adam.

Genom den ömsesidiga garantin emellan oss blir vi lika Skaparen, det tillstånd där vi har rätt att kallas människor.

Därför, när man avancerar i andlighet, känner man sig mindre och mindre självsäker, mer och mer tveksam till sin förståelse och sina känslor. I motsats till denna värld där alla står fast på sin egen åsikt, känner sig en person som längtar efter andlighet förvirrad, hjälplös, som ett förlorat barn. Det verkar för honom att han är vilse i den stora världen och har klippt sin förbindelse till verkligheten.

I själva verket är dessa lyckliga stunder på den andliga vägen eftersom vi gradvis börjar se att vi finns i gruppen, i tian. Det förefaller mig som om frälsaren har kommit och Han drar mig ur hjälplöshet och förtvivlan, från tomheten i mitt sinne och hjärta.

I detta desperata tillstånd minns vi plötsligt att vi har en grupp. Det är så Skaparen ger oss rätt riktning, som om han säger ”Vill du bli en man, vill du växa? Var så god, här är din nästa bild, din nästa form.” Du känner dig vilsen just nu, och det är bra. Den nya du är tian. Bli integrerad i det, lös upp i det, och där kommer du att hitta dig själv, känna världen.

Det finns inget utanför tian. I den mån du känner dina vänner och går in i det korrekta tillståndet kommer du att gå in i en ny värld, en andlig dimension. I vår tid går vi igenom denna korsning mellan världar, gränsen mellan den tidigare, gamla, individualistiska världen, och den integrerade, perfekta världen.

I den tidigare världen kunde en enda kabbalist avslöja den övre kraften, men nu måste vi ansluta i tior. Annars har vi ingen chans att avslöja andlighet. Endast genom att ansluta till vännerna hittar vi en sköld, en ratt, och korrekta medel för att avancera mot målet som dyker upp i slutet av en jämn väg. Hela vägen går genom ett större och större samband i tian. Därmed kommer jag ur ett hopplöst, förlorat tillstånd.

När jag inser att hela min utveckling sker endast genom kopplingen i gruppen blir allt tydligt för mig, och en rak väg öppnar sig. Inget annat krävs än att få ansluta med vännerna för att känna förtroendet inom vår förbindelse som kommer från Skaparen som är gömd där. Skaparen kommer gradvis närmare och uppenbarar sig själv eftersom jag strävar efter förbindelse.

Det är därför jag är så glad över mitt beroende av tian, på denna lilla cirkel. Hela vägen blir väldigt enkel: jag behöver bara annullera mig själv inför tian och i den utsträckningen kommer jag att avancera mot målet. Genomförandet är tydligt och det ligger i mina händer.

Jag kände mig desperat, som ett vilset barn, en fullständig nolla, och plötsligt märker jag att jag har allt, allt ligger framför mig. Det finns ingenting förutom vännerna, och jag kommer att hitta allt i dem.

Om jag är utanför gruppen känner jag mig helt hjälplös, drunknar i egoism och i frågor som inte har några svar. All självförtroende och glädje, lycka och tillfredsställelse finns i min förbindelse med tian. Bara där, i riktningen inuti den, hittar jag min goda framtid.

Jag behöver gruppen eftersom det är där min själ finns. Alla negativa tillstånd uppstår endast av bortkopplingen från tian, och alla positiva tillstånd kan bara vara i kopplingen med den så att jag inte skulle föreställa mig mig själv utan tian, som det står skrivet: ”ty jag är sjuk av kärlek.”

Från den första delen av den dagliga kabbala-lektionen, ”Annulment and Submission”, den 1 januari 2021.

Kategori: Andligt arbete, Dagliga kabbalalektioner, Tior | Kommentarer inaktiverade för Tian är det nya jaget

Varför skapade Skaparen egoism, den onda böjelsen? Kunde Han inte ha skapat oss i likhet med Honom, i egenskap av givande? Men om vi bara existerade i givandets kvalitet, skulle vi inte vara skapade varelser.

Även nu, när vi bara existerar i mottagande, anses vi inte heller som skapade varelser. Det är omöjligt att existera som en självständig varelse i ett enda begär.

Skapelsen är något som är utanför Skaparen, motsatsen till Honom. Därför måste den bygga sig själv ur motsatser: mörker och ljus, stolthet och underkastelse.

Det står skrivet att ”Den som är större än sin vän, hans böjelse är större än hans” och genom att övervinna den bygger han en god böjelse över den. En stund senare vaknar den onda böjelsen igen, och han måste be om hjälp från ovan för att övervinna den och bygga upp den goda böjelsen. Det är så en person bygger sig själv genom att ständigt avslöja och övervinna sin egoism.

Om en person inte har två böjelser, både den onda och den goda, så är han ännu inte en andlig person. Andlighet börjar när en person avslöjar det onda inom sig själv och upptäcker att detta är skapelsens natur skapad av Skaparen och han saknar bara den goda kraften, som han ber om från Skaparen, så att ”kärlek skyler allt som är brutet”.

Om det inte fanns något ont, då skulle det inte finnas något över vilket man kunde bygga det goda, för att etablera Skaparen som härskare över hela skapelsen. Därför finns det en inre motor i naturen som ständigt avslöjar problem, ondska, vår egoism, vårt motstånd mot Skaparen, frånkoppling, och hat till var och en av oss. Ovanför detta vänder vi oss till Skaparen, ber om kraften av underkastelse, förbindelse, kärlek, och på så sätt rör vi oss mellan dessa två krafter.

Mörker kan inte existera utan ljus eller ljus utan mörker. Det andliga tillståndet måste innefatta både krafter, mörker och ljus, så att vi kan föredra vidhäftning och koppling, som kallas ljus, framför frånkoppling och distansering, som kallas mörker.

Därför är det bra om vi befinner oss på dåligt humör – det betyder att vi fick det från Skaparen för att rätta till det och göra det till ett gott humör. Om vi ​​inte har något begär efter andlighet är det inte heller en dålig sak – det betyder att vi måste be om att få styrka att ansluta från ovan. Vi måste ständigt vara måna om att fullborda motsatserna, likvärdigt uppfatta både det bra och det dåliga, och hålla oss på mittlinjen.

Om det inte finns mörker och ljus, så kan jag inte etablera mig i mitten i form av människa, Adam. En person består trots allt alltid av två motsatta former. Därför måste det finnas gott och ont i mig, ljus och mörker, i alla möjliga variationer. Jag bygger bara mittlinjen, den korrekta attityden, den korrekta balansen mellan dem, och jag existerar precis vid denna balanspunkt.

Om jag bjuder in dåliga tillstånd, mörker, i förväg för att balansera det med ljus, är det som om jag styr min häst med båda tyglarna när jag avancerar mot målet. Det finns inget skadligt mörker. Allt beror bara på min förberedelse, på hur jag själv väcker mörkret för att med dess hjälp avslöja ljuset.

Om jag har ett dukat bord framför mig så är jag glad att jag är hungrig, har aptit, och kan uppskatta måltiden. Därför behöver vi bara hitta avsaknaden, behovet av ljus, och vi kommer att upptäcka det.

Underkastelse betyder inte att vi raderar vår egoism. Egoismen återstår, men ovanpå den kan vi bygga de motsatta egenskaperna, den andliga Partzuf, förmågan att arbeta med viljan att ta emot för att ge. Ett begär kan avslöja ljuset precis för att det är motsatt det genom begränsning, skärm, och det reflekterade ljuset.

Till exempel, om jag vaknar på morgonen med dåligt humör, då borde jag vara glad för det eftersom detta är den korrekta formen av att vakna. Det är så vi avslöjar en ny nivå, en ny timme, nästa minut, som en avsaknad, som mörker. Enligt hur jag definierar detta mörker går jag framåt.

Kärnan i det egoistiska begäret är stolthet. Jag måste omfördela det till Skaparen, som det står skrivet: ”Och hans hjärta var högt på Herrens vägar.” Självstolthet väcks i mig, och jag tilldelar den till syftet med skapelsen, kompletterar den negativa kraften med en positiv. Det ondas och det godas krafter är likvärdiga, men jag föredrar givandets kraft framför mottagandets kraft.

Jag upphäver dock inte den vänstra linjen eftersom den hjälper mig att framhäva och öka den högra linjen ännu mer. Mörker är nödvändigt för att ljuset ska kunna ses tydligare från det.

Därför är jag glad över att se att stoltheten vaknar i mig. Det betyder att jag har en plats för arbete för att balansera de två motsatta böjelserna och för att avslöja Skaparen mellan dem. Allt avslöjas trots allt som motsatsernas kontrast. Därför är stolthet och viljan att regera de rätta förutsättningarna för andlig uppstigning.

Det viktigaste är att bygga mig själv som en oförstörd expert, oberoende av gott och ont, och ur mig själv bygga bilden av Skaparen från dessa två krafter som ges uppifrån. Jag begränsar min vilja att ta emot, placerar en skärm på den, och förvandlar den till en skänkande kraft, till ljus.

Således, från mörkret skapat av Skaparen som ett negativt, omvänt avtryck av ljus, återvänder jag tillbaka till det ursprungliga, till det positiva, och bygger ur mig bilden av Skaparen, och sedan kallas jag människa, Adam.

En person borde vara sin egen psykolog, som för en utomstående, som förhåller sig till sig själv som en läkare till en sjuk patient. Det här är inte ”jag”, utan vad jag bygger av mig själv. Om jag placerar mig på det här sättet så siktar jag på mittlinjen.

Huvudsaken är att vänja sig vid att uppfatta negativa tillstånd som en förberedelse från ovan för positiva relationer, som vi måste föreställa oss och be Skaparen att levandegöra. Gott och ont kan bara balanseras av mittlinjen. Vi vet inte vad det är, men genom att vända oss till Skaparen kan vi skyla allt som är brutet med kärlek. Allt som krävs av oss är korrekt respons på uppvaknandet som vi får från ovan.

Om var och en i tian försöker annullera sig själva inför dess center, då kommer vi mycket snabbt att avslöja den övre kraften som väcker oss från tians center.

Från den första delen av den dagliga kabbala-lektionen, ”Annulment and Submission”, den 30 december 2020.

Kategori: Andligt arbete, Dagliga kabbalalektioner | Kommentarer inaktiverade för Oberoende av gott och ont

På nyårsafton är det vanligt att summera resultatet från det gångna året. År 2020 kommer att gå till historien som en symbol för coronavirusepidemin som spred sig över hela världen.

Dessutom var det fullt av andra händelser: det var krig, inbördes oroligheter i olika delar av världen, naturkatastrofer, omfattande skogsbränder i Kalifornien och Australien, ekonomisk kris, en fruktansvärd ökning av arbetslösheten runt om i världen.

Med allt detta kan jag, som kabbalist, bedöma det gångna 2020 som det mest progressiva i historien. Mänskligheten har börjat skaka av sig, för att bli av med värdelösa vanor som jakten på pengar, underhållning, restauranger, och från önskan att bli fylld av njutning utan att tänka på något annat.

Och så slog naturen oss i ansiktet och tvingade oss att sluta. Vi hade inget annat val än att stoppa detta lopp och åka hem. Epidemin har tvingat oss att gå tillbaka och tänka på våra liv eller att åtminstone överge gamla vanor. Och detta är bra, eftersom mänskligheten tvingades skifta från ett liv i jakten på pengar och makt till andra tider, till nya värderingar.

I år lyckades vi göra detta även om det inte var vårt eget val utan genom ett dekret från ovan. I denna mening har coronaviruset verkligen gjort oss en stor tjänst, och i dag är vi i ett helt annat tillstånd. Vi stängde många verksamheter som inte var nödvändiga.

Vi slutade förgifta och förstöra naturen, fälla träd, döda djur, och åtminstone dramatiskt minskade skadorna. Jorden började återhämta sig från den förödelse vi hade åsamkat den under de senaste decennierna.

Jag hoppas verkligen att dessa positiva förändringar kommer att fortsätta. Epidemin kommer inte att sluta bara så eftersom detta inte är en katastrof utan en enorm hjälp från naturen.

Det står skrivet att ”genom Skaparens slag botar Han.” Coronaepidemin var ett botemedel mot vår alltför utvidgade egoism. Därför hoppas jag verkligen att vi kommer att dra korrekta och användbara slutsatser av det för vår fortsatta utveckling.

Från KabTV:s ”The World”, den 27 december 2020.

Kategori: Ekonomi, Globalisering, Hälsa, Kris | Kommentarer inaktiverade för Oförglömligt 2020

Fråga: Vilken handling som någon skulle begå skulle få dig att aldrig vilja vara i närheten av den personen?

Svar: Jag tror inte att det kan vara så. Man kan alltid komma till någon form av förståelse och någon lösning för att fixa allt. Det finns inga oförbätterliga saker i världen.

Fråga: Till och med svek?

Svar: Inga! Allt går att fixa. Så det sägs: ”Dödens ängel kommer att bli livets ängel”, evigt liv.

Från KabTV:s ”Communication Skills”, den 30 oktober 2020.

Kategori: Utbildning | Kommentarer inaktiverade för Allt kan korrigeras

Fråga: Hur kan en person veta var roten till hans själ kommer ifrån, till vilken del av Adam HaRishon man tillhör? Kan jag byta plats i det allmänna systemet?

Svar: Det går inte, det är omöjligt.

En person kan bara avslöja roten till sin själ när man når den eller kommer nära den. I det stora hela har man inget behov av detta eftersom funktionen i någon andlig rot, i varje cell, och i varje del av det vi kallar själen, är absolut identisk med alla andra delar av kroppen, som är att ta emot för att ge.

Var och en tar emot från hela kroppen för att utföra sin funktion och ger sedan tillbaka till kroppen. En person drar och leder all information genom sig själv, all energi och all kunskap, och ger sedan tillbaka till kroppen. Det är faktiskt på detta sätt som kroppen är låst i absolut förbindelse med sig själv och ständigt fungerar.

Från KabTV:s ”Fundamentals of Kabbalah”, den 25 november 2018.

Kategori: Kropp och själ | Kommentarer inaktiverade för Var är roten till min själ?

Medium publicerade min nya artikel ”10 Insights on 2020, and Beyond”

2020 var ett händelserikt år, traumatiskt på många sätt, revolutionerande på andra, och definitivt oförutsägbart. Som jag ser det har 2020 fört oss in i en ny era där vi kommer att se saker väldigt annorlunda framöver. Så, för att avsluta 2020 skulle jag vilja ge några insikter om flera ämnen som påverkades av detta turbulenta år, och några tankar om vår framtid i det mänskliga samhället.

1. Familjerelationer: År 2020 lärde vi oss om vikten av familj, att detta i slutändan är vår första, mest intima, och naturligaste cirkel, den jag verkligen borde ta hand om. Vi har gjort mycket granskning angående familjen och jag tror att det i slutändan kommer att skapa mer solida kontakter.

2. Mat: I år, åtminstone i Israel, slutade vi äta ute, eftersom restauranger var stängda den större delen av tiden, och började laga mat. Enligt min åsikt kan detta bara göra oss gott. Jag hoppas att vi kan eliminera stormarknaderna och lämna bara tio procent av sakerna de säljer, bara de hälsosamma, naturliga sakerna. Det är allt vi behöver. Ingenting är bättre för oss än att laga vår egen mat. Och om vi är sugna på något nytt kan vi alltid besöka våra grannar eller så kan de besöka oss.

3. Inköp: Jag tror att inköp kommer att förändras drastiskt. Allt beror på omgivningens påverkan men jag tror inte att inköp kommer att bli som det var före viruset. Det är bara det att den sociala omgivningen dikterar allt. Om den sa åt oss att gå runt i tofflor skulle vi göra det. Om det berättade för oss att höga klackar var löjliga skulle ingen kvinna våga bära dem.

Istället för att leta efter nya saker att köpa kommer vi att leta efter nya insikter, nya relationer med människor. Vi kommer att vilja ”köpa” ett nytt förhållningssätt till alla, mer välkomnande och varmare. Vi kommer att skämmas när vi har dåliga tankar om andra; vi kommer att känna att vi går runt nakna, och alla kan se vilka vi verkligen är, att våra tankar är exponerade. Kläderna kommer att vara lite mer andliga, för att försköna våra tankar om andra snarare än huden på vårt kött.

4. Hälsa: Som jag har sagt många gånger tidigare ser jag inte Covid-19 som en sjukdom. Jag tror att det är ett botemedel som läker vårt samhälle, våra relationer, och i slutändan vår hälsa. Jag tror att efter pandemin kommer samhället att känna sig friskare än före pandemin, särskilt om vi använder krisen för att intensifiera våra kontakter och ömsesidiga ansvar.

5. Skola: Jag tror att vi måste revolutionera utbildningssystemet, vända upp och ner på det. Det finns mer att diskutera här men det är uppenbart att det nuvarande systemet är föråldrat och behöver ändras. Det är helt enkelt olämpligt för 2000-talet. Skolor har blivit en plats för inget annat än lösaktighet, droger, och en mängd annan korruption. Det är ingen idé att gå tillbaka till det.

6. Skärmar: Även om vi spenderar mer tid än någonsin på att titta på våra små skärmar på mobiltelefoner eller datorer, har vi inte lärt oss något av dem. Vad vi lärt oss är att de som kontrollerar etablerade och sociala medier är så korrupta att jag inte har tillräckligt med ord för att beskriva vad jag tycker om dem; det är helt enkelt hemskt. Jag skulle koppla bort alla som för närvarande skapar program i media, och jag skulle skicka dem alla till en institution där de kan utbildas om hur att vara mänsklig, om det fortfarande är möjligt för dem.

Media är inte ett kommunikationsmedel; de är ett sätt att manipulera. Jag tror att en radikal förändring är nödvändig här, annars kommer vi alla att drabbas av ett fruktansvärt slag på grund av det, och först efteråt börjar återhämta sig och göra saker bättre. Innan folk i media ens närmar sig sitt jobb måste de få lära sig vad det innebär att behandla människor anständigt. Först efter att de reformerats på det sättet kan de tillåtas att arbeta inom detta område.

7. Jobb och karriär: Det visar sig att vi inte behöver jobba så många timmar. 2020 lärde vi oss att vi kan arbeta färre timmar, nöja oss med mer grundläggande behov, men gynna oss själva och hela naturen i processen.

8. Pengar: För närvarande dyrkar vi fortfarande pengar. Men vi går mot ett uppvaknande från det, och jag hoppas att vi snart kommer att börja känna att det inte finns någon flykt från att revolutionera hur vi värderar saker. Vi kommer att börja söka efter nya belöningar, fördelar som har att göra med förbättrade mänskliga relationer, en känsla av ömsesidig aktning, jämlikhet, och ömsesidigt ansvar. När vi kan köpa det vi behöver genom goda relationer blir pengar meningslösa.

9. Levnadsvillkor: Vi har lärt oss att vi kan leva ute på landet och ändå förbli uppkopplade. Det här är väldigt viktigt. Jag är säker på att denna trend kommer att expandera. I dag finns det ingen anledning till varför jag inte ska bo där jag känner mig mest bekväm men ändå jobba med nästan vad som helst.

10. Resor: Jag tror att resandet har förändrats avsevärt. Människor tappar lusten, suget efter att se nya saker. Det fanns en period när mänskligheten jagade dessa utflykter, men vi verkar ha vuxit ur det. Jag tror att vi går in i en period där människor helt enkelt inte kommer att kunna tillfredsställa sig själva bara genom att resa. Att titta på byggnader eller naturen kommer helt enkelt inte att räcka till för oss längre.

Denna trend är ännu mer potent i den yngre generationen. Unga människor är helt uppslukade av sina mobiltelefoner. De kan vara i Amsterdam, eller var som helst, men sms:a sina vänner där hemma. Vad de har på skärmen är det som betyder något, och inget annat intresserar dem.

Kategori: Nya publikationer | Kommentarer inaktiverade för ”10 insikter om 2020 och vidare” (Medium)