Dag: 2 augusti 2009

Prins Charles: Bara åtta år kvar att rädda världen

Aktuellt (från The Independent):Bara 96 månader kvar att rädda världen på, säger prins Charles”. Kapitalism och konsumtionsvanor har fört världen till randen av ekonomisk och miljömässig kollaps, varnade prinsen av Wales i ett tal … Charles tal beskrevs som hans första försök att presentera en sammanhängande filosofi där han placerade hot mot miljön i samband med ett sviktande ekonomiskt system … Charles sade att utan ”sammanhängande ekonomiska incitament och hinder” har vi bara 96 månader för att förhindra ”en oåterkallelig klimat- och ekologisk kollaps, och allt som kommer med det … Om vi inte inser detta, kan Naturen, den största banken av alla, bryta ihop …”

Min kommentar: Ekosystemet beror inte på oss, men det ekonomiska systemet gör det. Men det enda sättet att ändra det till det bättre är inte genom att försöka påverka det direkt, utan genom att korrigera våra avsikter från ”att motta” till ”att ge.” Hur kan vi få till detta? Det är endast möjligt genom att attrahera en andlig kraft ovanifrån, den kraft som har skapat vår egoism och som kan förändra den, vrida den till en motsatt kvalitet, till föräring och kärlek. Kabbalans visdom berättar för oss hur man kan attrahera denna korrigerande kraft.

Gör det omöjliga, prata inte bara om det (Avancerat)

En fråga jag fick: När du säger att en person behöver lära sig att ta emot glädje genom att ge, och när du talar om principen ”kärleken till sin nästa” verkar det långsökt och orealistiskt. Varför?

Mitt svar: Vårt problem är att vi inte ens förstår hur orealistiskt det är. En person måste först uppleva att det är omöjligt för hon att själv ha givandets kvalitet. Då kommer hon att kunna ”skrika ut” till Skaparen och Skaparen kommer att förse henne med den kvaliteten.

Det är inte i människans makt att ändra sig själv, och dessutom tar det många långa år av inre arbete för att förverkliga det. Men på samma gång så måste en person förstå att det inte finns någon annan väg att gå, och att hon inte har något annat val. Hon måste avancera mot givandet, eftersom det är enda alternativet som naturen ger henne.

Antingen kommer hennes önskan att glädja sig att försöka göra det egoistiskt och kommer att förbli tom och kastar sig in i kriser och olyckor, eller så kommer den att omvandlas till givande. Haken är att det är omöjligt att omvandla den till givande själv!

Så vad ska vi göra? Om en person når bristningsgränsen när hon ser att det inte finns någon väg ut, så skriker hon ut till Skaparen. Och Han, den Övre Kraften eller Ljuset, påverkar och förändrar henne.