Den första etappen på den andliga vägen är att erkänna det onda och dess syfte, nämligen att leda mig till att förstå hela min natur. Programmet som ritar bilden av verkligheten för mig, genom att ge mig känslan av den här världen och min roll i den, kallas egot, eller begäret för njuta enbart för min egen skull.

Det låser in mig, uppslukar mig och tar hela min uppmärksamhet så att jag bara tänker på mig själv. Jag handlar enligt det programmet och kan inte ens föreställa mig att det finns ett annat alternativ, en annan verklighet. Vad kan jag över huvud taget göra för att förändra min uppfattning och mitt beteende?

Vår egen natur leder oss till att känna igen det onda och ger oss ingen chans att fly från det. Den har makt över oss, låser in oss och pressar oss ständigt.

Detta är den värsta formen av slaveri, då en person inser att han är fånge i sin egen natur och bara kan lyda dess order. Han vet i förväg att han inte har något annat val än att lyda, även om varje order han följer kommer att skada honom.

Kabbalalisterna har en liknelse, där dödsängeln kommer till en person och räcker ut ett svärd med en droppe gift på dess spets. En man öppnar lydigt munnen, väl vetande att genom att ta det kommer han att dö, men ändå slickar han det. Han har inget annat val.

Detta är ett stort inre drama! Människans hela arbete är att inse sin exil och sin träldom. När en man är helt förtvivlad, väcks ”punkten i hjärtat” inne i honom och börjar lysa för honom, visa honom att det finns en annan värld och en välsignad strand att lägga till vid.

Han kan inte fortsätta att sitta inne i ett skal för alltid! Han har förmågan att hacka och kliva ut som en mask som kommer ut ur bitter rädisa, och plötsligt ser solen och andas ren luft.

En person kan då höra att det finns en metod som tillåter oss att fly från träldomen och det hemska livet, där det meningslösa upprepar sig: födelse följd av döden. Han upptäcker att det finns ett sätt att bryta den onda cirkeln och stiga uppåt.

Kategori: Andlighet - Inga kommentarer →