En fråga jag fick: Du sa nyss i en lektion att vi måste njuta av våra liv. Det är förvirrande eftersom när vi växer i kabbala får vi en viss avsmak för nöjen. Hur skall vi då balansera detta i vårt arbete? Förväntas vi att använda varje tillfälle i våra liv till att sprida kabbala och att använda det som en källa till välbehag? Jag brukade älska att bygga möbler och renovera motorcyklar men nu verkar det som om allt jag gör är att studera och arbeta och sprida kabbala när jag kan. Är detta rätt sätt att handla på?

Mitt svar: Troligtvis är det det. Men du skall inte tvinga dig att göra någonting, utan bara göra det som känns naturligt. Det viktigaste är din strävan efter Skaparen, allt annat kommer att ordna sig utan tvång och i enlighet med hur det måste vara.

Kategori: Andlighet - Inga kommentarer →

Allting inträffade I de fyra stegen för det direkta Ljusets expansion, i det initiala HaVaYaH, som det står skrivet, ”Jag ändrade inte Min HaVaYaH.” Detta är modellen som innehåller alla krafterna, begären och Ljusen, och därifrån och framåt finns en utveckling av en stege med olika grader, världar, fördoldheter, Partzufim, och Sefirot, med alla de orörliga, vegetativa, rörliga och mänskliga nivåerna.

Hela uppenbarelsen av denna HaVaYaH inträffar bara i upplevelserna i den skapade varelsens inre, i dess uppnående av sig själv. Varje grad av utveckling och uppenbarande av HaVaYaH, av en kontinuerligt större upplevelse av självet, och har samma detaljer som den initiala HaVaYaH som är i det Oändligas Malchut.

Skillnaden mellan nivåerna är bara materians ”grovhet”, som blir mindre och mindre andlig allt eftersom den sjunker nedåt.

Hur som helst, i samma grad upplever den mer och mer av sig själv.

Nivåerna kommer längre bort från Ljuset eftersom begäret att njuta blir mer och mer tydligt intill dess det når den lägsta nivån – vår värld. Men alla världarna, alla nivåerna från Oändlighetens Malchut till vår värld innehåller samma beståndsdelar utan undantag. Och de är sammanlänkade med varandra och lever under varandra. Detta är varför vi har möjlighet att stiga uppåt, från vårt tillstånd till ett högre.

Den lägre nivån är oförmögen att förstå den Övre Nivån innan den har uppnått den. (Förresten är det därför vi inte skall döma andra innan vi är i deras skor; varje människa dömer andra med utgångspunkt från sin egen egoism.) Men när vi aspirerar att bli lika den Övre Nivån och föreställer oss Honom, så är vi som barn som försöker att bli vuxna, och det är så som vi drar Ohr Makif (det korrigerande Ljuset) till oss. Och det visar den Övre Nivån för oss.

När vi därför föreställer oss att vi är mer skänkande än vi verkligen är, så drar vi därvid Ljuset från en högre nivå till oss själva. Vi gör så att en högre nivå drar oss närmare sig självt och reser oss upp till dess egen nivå.

Alla graderna existerar parallellt och samtidigt, och deras natur skiljer sig bara åt beträffande materien, avsikten att skänka. Därför har vi alltid en möjlighet att resa oss till högre nivåer. Det är hela metoden för att visa Skaparen – Kabbalans vetenskap.

Kategori: Dagliga kabbalalektioner - Inga kommentarer →