Det verkar meningslöst, men det är fascinerande
En fråga jag fick: Varför ska vi läsa om alla de många detaljer som beskrivs i Zohar om vi inte kan identifiera dem inom oss?
Mitt svar: Vi måste vara som barn som ser på världen omkring sig och inte förstår någonting men utvecklas gradvis. Barnet blir ivrigt när det ser en buss som kör förbi eftersom den någonting väldigt stort som rör sig.
Det finns ett annat naturfenomen, där nyfödda gäss uppfattar det första rörliga föremålet de ser som sin mor, och följer efter det. Detta gör att de utvecklas.
På samma sätt är det när vi läser Zohar, det finns en del som vi inte förstår alls ännu, och en annan del som vi redan kan knyta an till. Detta utvecklar oss och vi måste inse att vi inte kan förstå det ännu, men en dag kommer vi säkerligen att förstå allt i dess helhet. När vi begär, och försöker förstå det vi hör, så väcker vi den kraft som utvecklar oss. Hur skulle vi annars utvecklas?
Ju mer vi avancerar, desto mer ”smak” kommer vi att känna i studierna.