Vi känner inte de kvaliteter som Skaparen har i sig själv. Vi ser honom så som han uppfattas av våra själar, dvs hur han framträder för oss när Malchut (själen) förenar sig med Honom i Yesod – genom en enda punkt. På grund av dess förening med Yesod uppenbaras ”bilden av Skaparen”, som någon som finns framför henne, inuti sig själv.

Detta fungerar ungefär som en optisk lins genom vilken ljuset kommer till oss. Dess strålar fokuseras i en punkt, genom vilken Malchuts ljus uppenbaras för oss. Detta fokus utgör Yesod, den enda kontaktpunkten, och dess uppenbarelse sker i Malchut.

Efter att ha passerat Yesod, sprider sig strålarna och skapar en bild inom oss, i Malchut. Bilden visar oss vad som finns före denna punkt, men ännu känner vi inte till det Övre systemet som vi inte har någon kontakt med.

Men genom att gränsa till det från denna punkt, vilket är den lägsta punkten i systemet, avslöjar vi hela bilden av vad som finns ovanför oss. Alltså måste vi bara hitta kontakt med den här punkten, det är vår kontaktpunkt med de övre planet, Yesod, och för att detta skall kunna ske måste vi alla enas från Malchuts sida, och därmed bli likaYesod. Vi måste bli som en människa med ett hjärta, med ett mål, en avsikt och önskan i sinnet och i hjärtat.

Det är genom denna kontaktpunkt med Yesod, genom en droppe av enande som vi når hela den Övre värld som ligger utanför oss, och den blir uppenbarad för oss. Det står skrivet, ”Gör åt mig en öppning, stor som ett nålsöga, och jag kommer att öppna de övre ljusportarna åt dig.” Genom dessa portar kommer vi att uppenbara hela övre systemet, men kontakten sker i den minsta fokuseringspunken. Förutom det, känns inget annat i Yesod.

Allt annat är uppenbarat i Malchut, som därför kallas en bild (reflektion) av Skaparen.

Kategori: Dagliga kabbalalektioner |