En fråga som jag fick: Vad är den svåraste uppgiften vi måste utföra för att uppenbara den andliga världen?

Mitt svar: För att komma in andlighet, behöver vi gradvis avskärma oss från vårt ”jag” som om den inte existerar. Det är som om mitt tidigare ”jag” dör. Vi förstår inte vad känslan av liv är. För oss är livet en känsla av vår egen kraft och styrka, det är när vi tror att vi kontrollerar oss själva och våra liv både i vårt inre och utanför.

När vi kommer in andlighet, känner vi att vår egoistiska ”jag” dör. Vi blir fria från det, som det står skrivet, ”De döda är fria!” Jag förkastar gradvis fler och fler delar av mig själv samtidigt som jag höjer mig över mitt ego. Jag vill vara fri från detta beroende så mycket att jag är beredd att uthärda alla slag vad gäller mina egna ambitioner, samtidigt som jag höjer mig över det. Jag börjar även att tycka om dessa motgångar, eftersom jag förstår att det beror på dem att jag kan höja mig och bli fri från den bittra fiende som finns inom mig. Jag identifierar mig inte med mitt ego längre. I stället, önskar jag att det får vad det förtjänar. Detta är redan ett tecken på ett närmande till Machsom.

Kategori: Dagliga kabbalalektioner, Zohar |