Kategori: Dagliga kabbalalektioner, Grupp, Inre arbete, Zohar - Inga kommentarer →

Från boken Zohar, kapitel Lech Lecha (gå ut), punkt 4: De två fuktiga linjerna som blandade sig med varandra har inte blivit frysta av mittlinjen, som är Tifferet, och kommer inte längre att blanda sig med varandra.

Endast två linjer stiger ner till oss från ovan. Vårt jobb är att förverkliga de reshimot (informativa poster) som manifesterar sig inom oss och konstruera mittlinjen för dem. De två linjerna – vänster och höger, egenskapen av barmhärtighet (rachamim) och av dom (DIN), givande och mottagande – påverkar dessa reshimot.

Båda inverkar på mig och min reshimo. Min uppgift är att förverkliga både krafter på ett optimalt sätt med hjälp av reshimo. Detta är vad som kallas den mellersta eller tredje linjen. Mitt jobb är att använda båda krafterna, som jag får från Skaparen, på rätt sätt i mig själv.

Hur känner jag igen dessa krafter? Hur hittar jag sätt att koppla ihop dem? I vilket som helst tillstånd, längs hela stigningen tills man uppnår fullständig korrigering, har jag reshimot som måste förverkligas. Mitt nästa tillstånd är redan givet till mig, jag behöver inte söka efter det. Allt jag behöver göra är att lära mig att koppla samman båda krafterna och att organisera mitt nästa tillstånd på det mest optimala sättet för att bli lik den Övre vid varje given tidpunkt.

Skaparen har format båda krafter som kommer till mig från Ovan. Mitt jobb är att bygga en form utav mig själv som liknar Honom med hjälp av dessa två krafter och reshimot. Jag har alla instrument för handen: motorn (reshimot) och ”plus” och ”minus” (de två linjerna). Jag behöver bara veta för vilket ändamål jag vill ”tända” systemet.

Alla verktyg är redan tillgängliga för mig. Jag behöver bara lägga till min egen insats. Men mitt arbete måste tillämpas, inte till uppbyggandet av mitt nya tillstånd, utan snarare till förverkligandet av vad jag gör och varför jag gör det. Genom att agera på detta sätt, blir jag lika Skaparen.

Ofta tror vi att vi måste korrigera eller bygga hela världen. Men i själva verket är allt vi behöver göra att koncentrera oss på en mycket enkel uppgift. Även om vårt arbete är mycket enkelt, ändrar det faktisk hela verkligheten.

Kategori: Dagliga kabbalalektioner, Inre arbete, Zohar - Inga kommentarer →

En fråga jag fick: Hur går den andliga korrektionen till?

Mitt svar: Till att börja med, den övre andliga Partzuf faller ner till den lägre. Den övre sammanfogar sig med den lägre och antar dess form och kvaliteter. Sedan kommer ljuset och när den övre uppstiger så stiger den lägre tillsammans med honom, tack vare förbundet som formades mellan den övre och den lägre.

Det visar sig att nedfallet och sönderfallet gav möjlighet åt den efterföljande korrektionen. Till att börja med faller den övre ner till den lägre, blir förvrängd och därmed utjämnar den sig med den lägre och de blir till en hel. Sedan när ljuset kommer, som är en del av den övre som föll ner till den lägre, så kan den övre vakna, för det är hans ljus, som är skänkandets ljus.

Den lägre kan inte vakna av detta ljus för den är helt oinspirerad av kärleksberättelser och av att skänka. Den bär endast på begär efter njutning. Men tack vare deras förbund drar den övre under tiden den uppstiger med sig den lägre upp, för att de var tillsammans i nedfallet. Detta är korrektionens mirakel.

Från den första delen av den dagliga Kabbalalektionen 7/5/10, baserad på artikeln av Rabash “Go Forth From Your Country”.

Video |  MP3

Kategori: Okategoriserad - Inga kommentarer →

En fråga jag fick: Det låter konstigt för mig att vi inte kan förändra något och att endast det Övre Ljuset kan göra det. Vem annan kan jag lita på utom mig själv?

Mitt svar: Du har ett par år bakom dig och borde veta att det är svårt att ordna livet som du vill eller ändra något i det. Livet flyter i enlighet med sina egna lagar och ”lyssnar” inte på oss. Det finns en kraft som styr våra liv och transporterar oss från en fas till en annan.

Om vi bara kunde titta på livet utveckla sig som en film och se den från början till slut. En vanlig människa kan inte göra detta, men det finns människor som har särskilda förmågor och kan ”se filmen”. I allmänhet är det möjligt.

Idag är det som om ni ser en film som jag redan såg igår. För dig har filmen inte börjat ännu, för mig är den redan över och jag vet allt om den. Om vi såg den här filmen, skulle vi förstå att vår utveckling var helt förutbestämd. Idag skriver fysiker, genetiker, och andra forskare mycket om att människan agerar som en maskin, det har bevisats vetenskapligt.

Vårt liv är som en sekvens av bilder i en film, och allt vi gör är att övergå från en ram till en annan. Det finns ingenting vi kan göra åt det! Detta förklarar förekomsten av människor som kan förutse framtiden. De ljuger inte för oss, de ser helt enkelt filmen lite före oss. Denna förmåga är betydligt mer utvecklad hos djur än i människor eftersom teknologin har molntäckt våra sinnen.

För närvarande befinner jag mig i en viss ”ram” i den här filmen: Mitt förflutna är bakom mig, min framtid framför mig. Frågan är hur kan jag påverka min utveckling? Vad är min valfrihet? Hur kan jag verkligen ändra något? Jag är bara intresserad av detta för jag föredrar att inte veta om något som jag inte kan ändra. Berätta för mig vad som beror på mig!

Kabbalister hävdar att jag bara kan attrahera det Övre Ljuset som kallas det omgivande Ljuset, som reformerar. Jag kommer att leva genom filmen i alla fall, det finns ingen chans att undvika det. Början och slutet av filmen är bestämd, och det är inte i min makt att förändra dem. Jag kan dock välja att leva genom filmen med glädje och förtjusning.

Om jag redan någonstans i mitten av den kan se och förstå det slutliga goda målet, börjar jag redan att ana dess godhet. Det gläder mig redan och ger mig ett uppfyllande som kan vara ännu större än vad jag kommer att få senare vid uppnåendet av målet, eftersom det vid denna punkt inte hindras av några gränser! Den njutning jag ser fram emot verkar alltid större än dess faktiska förverkligande. Det följer alltså att jag kan attrahera godhet in i mitt liv just nu och fortsätta att avancera i Ljusets strålar.

Från den första delen av den dagliga kabbalalektionen 02.07.2010, Shamati #38

Video |  MP3

Kategori: Dagliga kabbalalektioner, Fri vilja, Perception - Inga kommentarer →

Introduktion till boken Panim Meirot uMasbirot, punkt 3:

”Denna kännande kraft i det ’Rörliga’ är mycket begränsad i tid och rum eftersom känslan inte fungerar ens på de kortaste avstånd utanför dess kropp. Dessutom känner den ingenting utanför sin egen tid, dvs. i det förflutna eller i framtiden, utan bara i nuet.

Ovanför den finns det ’Talande’, som består av en emotionell kraft och en intellektuell kraft tillsammans. Av den anledningen är dess kraft obegränsad av tid och rum ….

Det beror på dess vetenskap som är en andlig fråga och inte är begränsad till tid och rum. Man kan lära andra var de än är i hela verkligheten, också i det förflutna och i framtiden, genom hela generationer.”

När vi läser dessa böcker, blir vi är förbluffade över den enorma visdom hos kabbalisterna som skrev dem. De kan skriva tusentals berättelser för oss om den andliga världen eftersom den är öppen för dem. De berättar helt enkelt för oss vad de ser.

En kabbalist ser världen från början till slut. Han ser alla dess inre krafter och samband. Han tar en del av den och börjar förklara för oss.

Var och en av hans beskrivningar återspeglar en obeskrivlig visdom och är en fantastisk upptäckt för oss. Vi blir förundrade över hur han kan känna till allt. Men han behöver ingen särskild intelligens för detta. Han bara ser bilden framför sig eftersom han har förändrat sin inre natur.

Om vi tror att vi kommer att kunna uppnå det som skrivits genom att använda våra hjärnor, genom att systematiskt ordna allt i våra sinnen, är det ett stort misstag. Det kommer inte att hjälpa oss. Vi måste höja oss till en andlig nivå och då kommer det som kabbalisterna talar om att bli en del av våra liv. Vi kommer att naturligt förstå att saker är precis som kabbalisterna beskriver och att de kan inte vara annorlunda.

Vi läser artiklar och böcker för att dra till oss det omskapande Ljuset och när vi kommer tillbaka till Källan kommer alla dessa begrepp att ”komma in” i oss och bli självklara för oss. De kommer att uppstå i vår andliga kropp.

Men vi skall inte misströsta om vi inte kan förstå allt materialetet med våra förstånd. Vi behöver en önskan till inre förändring så att allt detta blir vår egen natur, och då kommer inga ord att behövas! Precis som det är naturligt för mig att se stenar, växter, djur och människor omkring mig, så kommer jag då att se hela den andliga verkligheten lika tydligt. När den andliga världen blir uppenbar för mig kommer den att sluta att vara en ”vetenskap” för mig, den kommer att bli mitt liv.

Bekymra dig inte, ingen kommer att pröva oss i denna kunskap och kräva att vi memorerar den. Det skulle ändå inte hjälpa. Låt ingenting bli kvar i våra huvuden av det vi läser. Att ha en avsikt är allt som betyder något.
Resten är oviktigt även om jag har glömt det jag lärde mig för en sekund sedan. Det viktiga är att aldrig glömma målet och att ha den rätta inställningen till studierna.

Från den tredje delen av den dagliga kabbalalektionen 27.06.2010, Introduktion till boken Panim Meirot uMasbirot.

Video |  MP3

Kategori: Dagliga kabbalalektioner, Zohar - Inga kommentarer →

Kategori: Andlighet, Dagliga kabbalalektioner - Inga kommentarer →

Introduktion till boken, Panim Meirot uMasbirot, paragraf 5: Nu kommer du att förstå vad som står skrivet i Zohar: “Med denna komposition kommer Israels barn att bli befriade från exilen.” Även i många andra böcker står det skrivet, att enbart genom expansionen av den Kabbalistiska visdomen ibland massorna kan vi uppnå komplett befrielse.

De lärda sade också, “Ljuset inom det reformerar honom.” … Varken individen eller nationen kommer att uppnå målet som skapelsen är skapad för, förutom genom att förnimma den invändiga Toran och dess hemligheter. … Som en konsekvens av detta står expansionen av visdomen och ankomsten av Messias i samband med varandra.

Med andra ord är det omöjligt för oss att åstadkomma korrektion utan en spridning av den Kabbalistiska vetenskapen. Människan är byggd på ett sådant sätt att hon är okapabel till att på egen hand ansluta sig till den Övre Världen eftersom hon står i rak motsats till den. Hon kan bara göra det “artificiellt.”

Vi existerar i den här världen, i ett egoistiskt begär som vill ha allting för sin egen skull. Men inuti detta begär finns det en möjlighet att ett litet egoistiskt begär efter den Övre Världen skall vakna, punkten i hjärtat. Inuti vårat hjärta, menat inuti begären av denna värld, känner vi tomhet och besvikelse. Men utöver denna känsla av tomhet i våran värld vaknar en punkt i hjärtat inom oss, en svag längtan efter något högre.

Dessa två begär tillsammans, tomheten i den här världen och strävan efter den Övre Världen, är förberedelsen till att uppfatta den Övre Världen. Detta är allt som människan kan ta emot inuti sig själv i denna värld för fortsatt andligt framåtskridande. Allt det andra tar hon emot utifrån, från artificiella medel i denna värld: en Kabbalistisk grupp, lärare, och Kabbalistiska böcker. Dessa medel har förberetts åt oss från Ovan, och denna möjlighet existerar inte i vår värld.

Det visar sig att ett framtida embryo, punkten i hjärtat, finns inuti människan. Utanför uppenbarar sig embryot som är den framtida omgivningen: gruppen, läraren och böckerna. Genom denna omgivning ansluter sig människan till den andliga världen.

Abraham avslöjade uppkomsten av detta i mänsklighten: en punkt utav själen och omgivningen (böckerna, läraren och gruppen). Detta tillåter en att attrahera Ljus från den andliga världen, som sedan utvecklar själen utifrån punkten. När själen utvecklas kan människan uppstiga till andlighet.

Punkten och dess omgivning utgör vårt minsta möjliga andliga tillstånd som blivit brutet, menat att det blivit egoistiskt. Genom att använda det har vi möjlighet att korrigera punkten – det brutna, egoistiska embryot till själen.

Det är därför som spridningen av den kabbalistiska vetenskapen  är absolut nödvändig, för utan den skulle ingen av oss kunna veta vad det är vi behöver göra och hur vi ska kunna utveckla embryot till själen, punkten, med hjälp av omgivningen (böckerna, läraren, gruppen). När vi utvecklar den och korrigerar den, det är då som vi inuti den förnimmer den andliga världen.

Kategori: Disseminering - Inga kommentarer →

En fråga jag fick: Hur kan vi sträva efter skänkande om vi inte uppfattar andligheten och inte har en klar vision om målet, andliga föremål och former? Hur kan jag rikta in mig på dem och ta ett steg i deras riktning utan att göra fel?

Mitt svar: Det skulle vara korrekt om man talar om det externa, men andligheten kallas den inre världen. Det krävs en intern utveckling eftersom det sker uteslutande på grund av våra inre förändringar.

När jag väljer miljön att bli påverkad genom, avgör jag därigenom vad mitt nästa önskemål och mina inre förändringar kommer att bli. Min ständiga granskning av utvecklingen baseras på vad som ger mig framgång. Är det baserat på om jag har fått egoistisk uppfyllelse eller tillfredsställelse av något jag gjort eller inte, en känsla av stolthet för mina handlingar, ta emot någons beröm, få ökad förståelse, eller att uppnå en bättre uppfattning? Eller går jag framåt trots tomheten i alla mina egoistiska önskningar? Är jag villig att hålla igång utan självförverkligande, genom att vara driven av en annan kraft?

Vad är denna andra kraft? Jag vet inte. Jag kräver att beviljas den. Det är kraften av skänkande och kärlek. Denna kraft kan inte vinnas genom gruppen, gruppen kan bara gradvis i mig införa vikten av att ta emot den. Kraften själv måste komma från Skaparen.

Jag börjar plötsligt känna av ett helt laboratorium inom mig och jag behöver inga externa bilder. Jag börjar se att graderingen av kvaliteter och undersökningen av dessa sker inom mig. Vad som händer utanför mig har ingen betydelse. Jag ser det andliga målet – att fortsätta arbeta driven enbart av kärlek och skänkande – i mig själv också. Jag önskar att mitt begär fylls med det Reflekterade Ljuset, inte av den direkta uppfyllelsen. Jag vill ha känslan av skänkande, inte känslan av uppfyllandet av Ljuset.

Således undviker jag tvivel, som till exempel vart det externa målet är och hur jag når det. Jag känner nu att det är inom mig. Jag granskar och utvärderar det genom att analysera vad som fyller mitt andliga kärl och källan till livsenergin och vad det förväntar sig: mättande uppfyllelse eller bränsle för skänkande. Då kommer jag inte att känna att jag saknar någon vision eller något yttre tecken på den andliga vägen, allt det där finns inom mig.

När människan gradvis flyttar sin uppmärksamhet från externa parametrar till interna, är denna omvandling en sorts mätanordning om hur nära machsom man kommit, barriären som separerar den kroppsliga världen från de andliga världarna eller graderna.

Det är då människan, med Skaparens hjälp, börjar kontrollera sig själv utifrån, genom gruppen, på ett sådant sätt att hon kan arbeta inte för framstegens skull, enligt egna egoistiska kriterier, utan ovanför förnuftet. Människan börjar operera med en främmande typ av energi som hon förut inte har haft. Hennes kropp, fordonet, börjar röra sig på egen hand som en ”evig motor”. Det är en indikation på att hon har börjat ta emot skänkandets energi som fungerar som hennes bränsle.

Kategori: Andlighet, Dagliga kabbalalektioner, Inre arbete - Inga kommentarer →