Fråga: Hur kommer jag till tillståndet där jag frågar mig själv en enda fråga och bara intresserar mig för en enda sak? Hur kan jag oroa mig endast för att hitta platsen för Skaparens uppenbarelse för att på så sätt glädja Honom och att längta efter detta, både i hjärta och sinne?

Svar: Ett sådant tillstånd är övermänskligt; det är över min natur. Jag är oförmögen att uppnå det och jag vill inte veta av det. Jag får ingen försmak av någonting jag skulle känna ifall att jag avslöjade Skaparen. När jag talar om att förbereda en plats åt Honom, att skänka till Honom, är det som om jag motar bort alla möjliga njutningar och lämnar efter endast en avslagen eftersmak.

Så hur ändrar jag min inställning? Trots allt så måste platsen för Skaparens uppenbarelse existera i mitt begär. Jag behöver önska det ända in i benmärgen; jag måste vilja känna Skaparens glädje.

För att göra föremålet för min oro något motsatt till mig själv måste jag ändra på mig själv, och kabbalisterna säger att där finns en kraft i världen som kan göra detta. Men först måste jag förbereda och ställa begäran; jag måste utföra arbetet som verkligen beror på mig, inte något övermänskligt, utan arbete som är inom räckhåll för mig.

Så här börjar jag förberedelsen tillsammans med andra som mig, genom korrekta studier och korrekt miljö. Här är varje handling inom min makt. Känslorna kanske inte är helt och hållet behagliga och jag kanske är i ett konstant sökande men ändå finner jag bränslet för att avancera.

Jag tankar mig själv med falska tillstånd, arbetar huvudsakligen med avund. När jag ser på mina vänner blir jag avundsjuk. Dom är bättre och smartare än mig. Kanske några av dem redan känner den andliga verkligheten. Vem vet, jag kanske sitter jämte någon som redan är där, medan jag fortfarande är försjunken i okunskap.

Om vi samlar medlen kabbalisterna talar om, försöker tillämpa dem i vår miljö, och reser oss ovan förståndet med hjälp av avund, då börjar vi sannerligen korrigera Shechina, det verkliga stället i vilket vi mottager Skaparens uppenbarelse till Hans fördel.

Denna bedrift är möjlig. Jag måste bara utföra så många mekaniska, smaklösa handlingar som jag kan genom att sänka mitt huvud inför omgivningen. I denna “underkastelse” till vännerna ligger nyckeln till framgång.

Från den första delen av den Dagliga Kabbalah Lektionen 9/27/10 , “What in the Work, is Israel Who Exiled Divinity, is with Them”

Video MP3

Fråga: Hur kan jag beveka mitt hjärta?

Svar: Du kan göra det genom att arbeta i gruppen, genom exemplen vi visar varandra och genom Ljuset som vi vill attrahera under studierna. Det finns inga andra tillvägagånssätt. Leta inte efter andligt framsteg där de inte går att finna: i psykologi, andra metoder eller vetenskaper. Hela arbetet uförs i gruppen.

 Det finns vänner, och det finns studier. Ju mer vi iakttar kabbalisternas råd, desto fler tillångar samlar vi på oss. Det finns inget sätt att fly undan platsen för splittringen, platsen för vår förening. Genom att lokalisera den avslöjar vi till fullo djupet av det andliga systemets splittring som existerar endast mellan oss. Det är också här, mellan oss, som vi måste upptäcka enighet, livets ande, glädje, och strävan efter målet.

 Det finns inga andra platser att leta på. Nyckeln finns i vårt ömsesidiga stöd. Jag måste lära mig av de andras exempel och visa dem exempel i utbyte. Vi måste läsa om det tillsammans. Genom att distrahera oss själva och leta efter andra recept än de som kabbalisterna har lämnat åt oss, kommer vi bara förvirra oss själva mer. Det finns inga andra tillvägagångssätt än böckerna, läraren, och vännerna.

 Tillsammans måste vi leta efter tillfället att uppdaga vår samhörighet eller avsaknaden därav, för att avslöja den ömsesidiga garantin, energin, det ömsesidiga stödet, och Skaparen ibland oss. Om vi fokuserar allt vårt arbete och fixerar oss själva endast till denna plats, kommer vi att uppnå resultatet mycket snabbt. Antingen kapitulerar vi och retirerar, eller så tar vi oss äntligen igenom denna trånga passage och når målet.

 Från första delen av den dagliga kabbalalektionen 2010-09-26. ”They Helped Everyone His Friend”