Andlig uppfyllelse kan inte erhållas direkt, som ett litet barn som greppar tag i en leksak. I denna form erhåller vi bara liv i vår värld.

I exakt detta ögonblick är vi alla närvarande i den oändliga världen (en gränslös verklighet), men eftersom vår metod för existens bygger på att ”greppa”, det vill säga, att ta emot och uppfylla oss själva egoistiskt, är allt vi kan ta emot från den oändliga värlen en liten gnista av ljuset som kallas ”ett tunt stearinljus” (ner dakik), som är begränsad till förnimmelser av denna värld. Vi är oförmögna att uppfatta mer medan vi tar emot egoistiskt.

Egoistisk uppfyllelse som är tillgänglig för oss i denna värld bär formen av en svag belysning. Det ges avsiktligt till oss så att från och med nu, från denna grad och framåt, börjar vi utvecklas med hjälp av en annan metod: ta emot i kärlet utanför oss själva och därmed bli en villig deltagare, liknande, lämplig, och som Skaparen!

Endast en liten del av kärlet (begäret) som vi förnimmer som ”denna värld” fylls. Att direkt ta emot mer än detta är omöjligt! Resten av våra begär kan bara fyllas genom vår likhet med Skaparen, genom att vi har avsikten ”för att skänka”.

Det är därför Skaparen separerade våra förnimmelser i två delar: denna värld och den övre världen, och placerade en barriär mellan dem som kallas ”Machsom”. Denna barriär (Machsom) har ett psykologiskt ursprung, eftersom medan vi är under den (i denna värld) kan vi endast ta emot internt, för vår egen skull. Vi skulle få mycket mer, men det verkar för oss som om ”andra människor” är främlingar eller utomstående.

Vi skulle kunna ha allt detta under förutsättning att vi övervinner detta psykologiska uppfattningsproblem, vilket gör att allting verkar ”främmande” för oss. Vi måste börja överväga allt som finns att vara ”vårt eget”, komma närmare det, och börja förnimma att saker utanför oss är i själva verket våra egna. I gengäld kommer vi att få alla världar: Assiya, Jetzirah, Beria, Atzilut, Adam Kadmon och i slutet, den oändliga världen.

Det största problemet är att börja uppfatta dessa begär som verkar vara ”inte våra egna” som ”våra egna”. Efteråt, vad vi än tar emot in i dem kommer att omfatta vår andliga värld.

För det, är allt vi behöver göra att locka det övre ljus som kommer att visa vår samhörighet och visa att vi alla utgör en kropp. Då kommer det övre ljuset att fungera som en ögonöppnare, och så småningom kommer vi att uppfatta andlighet.

Vi kommer att komma till förtydligandet, och det kommer inte finnas något motstånd kvar i oss eftersom vi kommer att se allting omkring oss som våra egna delar som hör till oss som organ för en kropp. Vi har aldrig existerat isär! Det förefaller bara för oss att vi är delade, men, i själva verket är bara våra kroppar avskilda.

Om vi tittar djupare kommer vi att se ett system av vår sammankoppling. Allt görs av det övre ljuset!

Från lektion 7, World Kabbalah Convention 2010, 2010-11-11

Kategori: Inre arbete, Kongresser, Perception |