Fråga: Är det nödvändigt för alla och envar att ge med sig för att uppnå fred i världen?

Svar: Frågan lyder: Vad är vi villiga att offra? Vi måste offra vår egoism, vårt hat, och vår bitterhet. Medgivande är som att övervinna ett hinder. Fast i detta fallet så övervinner jag mina inre egenskaper, min natur, och överger mig till förmån för föreningen med någon annan.

Rabash sade upprepade gånger att kärlek inte är en djurisk känsla som uppkommer i oss naturligt under påverkan av hormoner. Andlig kärlek är något som vi skapar själva eftersom det inte existerar a priori. Den är byggd på basis av medgivande.

En människa övervinner sig själv, mottager Skaparens attribut, och under tiden så börjar hon förstå vem det är hon ska förena sig med. Det är så här kärleken för någon föds inuti henne.

Till den mån som människan har kärlek till Skaparen har hon kärlek till sin vän, eftersom det är bara med hjälp av sin vän som hon kan förverkliga sin kärlek till Skaparen. Det är på ett liknande sätt som kärleken inom en familj bygger på ömsesidiga kompromisser. Man ska inte gifta sig på grund av att han eller hon blev ”förälskad”, vilket inte är kärlek utan villfarelse och kommer inte att hålla.

Men om två människor förstår att de borde forma ett förbund med anledning av ett högt uppsatt mål kommer de att ge efter för varandra. Detta blir en del av deras andliga arbete eftersom de kommer att vara bundna till målet och de kommer att bygga en kärlek mellan sig.

Detta kommer vara äkta kärlek som kommer att leda dem till kärlek för Skaparen. För till sist är det Skaparen som kommer att obligera dem att ge efter för varandra och etablera en ömsesidig kärleksfull förening.

Från den fjärde delan av den Dagliga Kabbala Lektionen 12/20/10, “The Peace”

Video MP3

Kategori: Dagliga kabbalalektioner, Frågor & svar, Giftermål, Grupp, Inre arbete, Kvinnor |