Vi är inte tillsammans – Vi är helt klart en
När man redan existerar i en verklighet av ”Det finns ingen annan än han”, måste man knyta ihop allt som vaknar inom en som ett störande objekt gentemot begreppet ”En”. Sedan kommer man se att man redan trätt in i den andliga världen och inkluderat sig själv i givande, Bina, ovan sig själv. Han, hon, jag, eller någon annan existerar inte längre. Allting är enbart samma begrepp.
Denna ”En” är varken skaparen eller skapelsen, utan enbart den enda verklighet som existerar, där allt knyts samman i ett. Jag kan inte längre säga han och jag, och att en kontakt mellan oss existerar. Detta är varför vi måste rikta alla våra krafter, vår mening, och vårt sanna liv mot uppenbarelsen av denna enda verklighet, den enade själen.
När man konstant försöker höja sig mot denna nivå av resonerande och känsla, uppfattningen av sitt ”jag” i allt sitt hopp och sina aspirationer, och alla ens inre begär, så går man igenom ett visst mått av övningar, tills man ser att allting man har på utsidan av denna ”En” bara är samlade för att hjälpa en, att föra en mot detta ”En”, och finna sin plats där.
Det står skrivet om det ”Vanan blir en andra natur”. Tack vare vanan börjar människan att känna att hon existerar i en annan verklighet, och hon fattar beslut, resonerar, och önskar i enighet med det. Den högre verkligheten där man inkluderar sig själv avgör och bestämmer allt åt en.
Ens kropp och ens hela jordliga liv börjar ta kontakt med den. Till slut ser man att inget står i ens väg. Tvärtom försöker allt hjälpa en att träda in i hela verkligheten.
Hela den värld vi uppfattar knyter kontakt och smälter samman med denna enda hela enigheten.Därefter kommer vi att se att det enbart finns en själ i universum. De så kallade ”600.000 själarna” är de ej ännu korrigerade delarna av ens själ som inte är kapabla att gå samman för det gemensamma begreppet ännu. Men senare kommer de också att knyta samman med en för att förstärka och stödja detta enda begrepp.