Uthållighet i värdefull tidspillan

Publicerat lördag, 14 juli, 2012

Vårt stora arbete är uthållighet. Förringa inte något ögonblick eller den minsta möjligheten där principen ”jag har arbetat och funnit” är baserad.

En person börjar vanligtvis väga saker och ting och göra egoistiska beräkningar, precis som i vardagslivet; är det värt att gå upp och gå till arbetet nu? Och han bestämmer att det är det för 500kr, men för 250kr år det ingen idé att göra en ansträngning.

Kanske är det från egots perspektiv en korrekt beräkning, men om vi talar om arbetet i att ge, då måste vi ta i beräkning att förtjänsten ligger i hur mycket vi ger, hur mycket vi avancerar mot skaparen! Och här kan till och med en krona vara värd inte en krona, utan en miljon kronor. Allt beror på hur stor den vi ger till är.

Så kontot ska vara ett konto av givande inte tagande. På kontot av givande är det så att ju mer betydelselöst och oviktigt arbetet kan synas, desto mer givande kan det vara. Detta beror på vår ansträngning, och vårt sätt att överkomma respektlösheten gör detta mindre arbete mer viktigt.

Det som verkar vara mindre och oviktigt ur mitt egoistiska perspektiv blir en stor möjlighet som jag tar emot i gengäld för en mindre ansträngning, men så är det om jag vänder det hela till givande. Trots allt så blir allting klargjort i tanken. Jag måste göra en en liten ansträngning för att komma över mina tvivel; ska jag göra något som verkar oviktigt? Men om jag gör det och börjar arbeta med det som jag med mina ögon i denna värld ser som oviktigt, så gör jag redan en andlig handling.

Så även om det på den egoistiska nivån verkar vara något litet och oviktigt, så har det på den andliga nivån stort värde. Om jag börjar tänka på vem det är jag ger till, kommer jag att kunna värdera min förtjänst. Den huvudsakliga delen är Skaparens storhet. Min strävan är inte att finna honom, utan snarare hans storhet. Detta får honom att visa sig och jag uppnår uppenbarelsen.

Skillnaden mellan döljandet av Skaparen och uppenbarelsen av Skaparen beror på en sak: Om vi behandlar honom respektlöst eller om vi försöker känna hans storhet. Detta är den enda sak som förändrar våra kärl och tar oss till uppenbarelse.