Från ”ljuset och solen” av Rabbi Kalonymus Halevi (en av Noam Elimelechs studenter). Och vad mer är, när Israel förenas och ägnar sig åt Toran för dess skull, urskiljer de den heliga Gudomlighetens namn genom deras tal och underkastar därmed all de som reser sig emot dem, och vilka begär de än uttrycker, uppfyller Skaparen dem.

Vi vet att det finns en ytterligare kraft i enighet, utöver den vanliga summan av de individuella krafterna, både onda och goda. Om vi kopplar oss samman och förenas för att uppväcka och erhålla det högre Ljus som bör uppenbaras, för att ta emot kraften av skänkande, attributet av givande, börjar den högre kraften verka bland oss och ge oss den andliga nivåns kraft.

Så om människor som ännu inte har uppnått andligheten förenas för att uppnå den, genom att vilja att Heligheten och rent givande ska vistas bland dem, drar de detta attribut närmare sig. Då växer de, genom att annullera hela det onda påbudet, genom att röra sig från lidandets väg till Ljusets väg.

Från förberedelsen till den dagliga kabbalalektionen 2012.08.05,

 WMV |  MP3 (på svenska)

Kategori: Dagliga kabbalalektioner, Enighet, Grupp - Kommentarer inaktiverade för Kraften från den andliga nivån

Det enda som påverkar oss är Ljuset. Det ger oss energi  och kan, å ena sidan, vara en ”evighetsmaskin” för oss. Å andra sidan kan det röra sig bort från oss, då faller vi och blir svagare, till och med till ett tillstånd där vår animala, biologiska existens upphör. Allt detta är Ljuset. Allt som sker inom oss, både positivt och negativt, är Ljusets påverkan.

Därför kan vi inte tala oss ur någonting oavsett om det är fysiologiskt eller någon annan sorts problem. Sikta allt enbart på Ljuset. Om det är närmare kommer det att vara bra, och om det är längre bort – kommer det att vara sämre. Och så är det avseende absolut allt. Allting som sker inom oss, likt i ett kärl, sker enbart tack vare Ljusets påverkan.

Ljuset är ett; det är helt enkelt viljan att skänka, viljan att tillfredsställa, viljan att älska. Och ju mer vi urskiljer och analyserar var ”en” betyder och hur man blir lik det, desto snabbare kommer vi att nå målet.

Visst, jag kommer ihåg att det är Ljuset som gör detta mot mig, att det lägger olika hinder framför mig. Vad härnäst? Härnäst måste vi analysera den enigheten: Hur kan vi uppnå den när vi förenas trots alla våra ”vassa kanter”?

Jag studerar hur Skaparen leker med mig, ger mig tankar, begär, möjligheter, och slumpmässiga händelser. Och när jag försöker hitta Honom bakom allt detta, börjar jag se hur Han påverkar mig. Det här är redan en själens analys snarare än en personlighetens. När allt kommer omkring formar allt som relaterar till Skaparens påverkan på mig och min påverkan på Honom min själ inom mig, och för den till ytan. Och vice versa, allt som helt enkelt är kopplat till andra men som inte inkluderar Skaparens Ljus relaterar till kroppen på den andligt stilla eller den animala nivån.

Från den andra lektionen under kongressen i Kharkov, 2012.08.17

Kategori: Enighet, Inre arbete, Kongresser - Kommentarer inaktiverade för Att uppnå enighet

Tänk dig att du kommer till lektionen och att din arm gör mycket ont; du kommer att tänka på smärtan hela tiden, så klart. Det kommer att påverka dina studier och kommer orsaka stort obehag; du kommer veta hur du ska bli av med smärtan och du kommer inte att kunna glömma den.

Frågan är hur vi skall känna samma smärta för att vi inte nått slutet av korrigeringen än, för att vi inte nått vårt ultimata mål? Jag vill inte vänta en enda dag! Om det är så viktigt för mig, så brinner jag av otålighet, likt ett barn – jag vill ha det nu på en gång!

Problemet är att jag inte vill ha vad jag ska vilja ha. Var kan jag få rätt begär från? Detta är ett skäl för bön.

Jag ser ingen brådska att ha kontakt med vännerna och att nå kärlek åt andra för att nå det andliga målet. Detta är problem ovanpå andra problem som ger mig hinder, det ena efter det andra. Om jag verkligen ville nå målet, så skulle jag älska vännerna; när allt kommer omkring så är det ouppnåeligt utan dem. Men poängen är att jag inte behöver detta mål: Vill någon verkligen ge? Alltså behöver jag inte vännerna och vill inte betala för målet genom kärlek till andra. Allt verkar väldigt långt, dimmigt och orealistiskt. Jag sitter framför boken under lektionen och tänker ”Vad gör jag här överhuvudtaget?”.

Så vi har fått ett verktyg kallat Tora där det finns en kraft som tar oss till målet. För oss är detta den högre nivån där kraften kallat Ljuset kommer och drar oss framåt. Detta är vad vi måste tänka på under lektionen, likt hur du tänker på armen som gör ont och som du vill läka.

Det spelar ingen roll vad du vid tidpunkten läser, du måste tänka på din ”sjukdom” och drömma om läkningen. Om du inte har en brist för detta, be om att detta ska ges till dig, ta kontakt med vännerna, se efter vilka begär de har.

Från den tredje delen av den dagliga kabbalalektionen, 2012.09.24, Studie av de tio sfirot

 WMV |  MP3

Kategori: Avsikt, Bön, Dagliga kabbalalektioner, Grupp, Inre arbete - Kommentarer inaktiverade för Det är nu eller aldrig

Varje gång vi börjar studera från kabbalistiska böcker, speciellt boken Zohar, måste vi först vara tacksamma för nivån vi blivit belönade med. Vi är tursamma som får studera attributen av givande, om världen av givande, och få kontakt med källan av kraften som kan höja oss ovan den animaliska nivån till nivån av talande. Då kommer vi vara i givande och älskande av andra och Skaparen.

Detta innebär att vi måste värdera ”verktyget”, sätten som vi har nu – den speciella boken, som när den läses bestämmer min  kontakt med den övre världen. Om jag värderar den, om jag attraheras uppåt och känner respekt, då kan jag när jag läser den utföra olika handlingar på mig själv. Det är inte enbart för att förändras, utan också att bli kompatibel med vad som är utanför mig.

Det verkar som att det är en stor värld omkring mig och för närvarande är det sant, men sedan lär jag mig att allt det är byggt av kärl, av mina begär. Jag kommer uppfatta dem som delar av min kropp och på så vis etablera min attityd till den övre kraften som skapade mig och jag kommer hålla fast vid den.

Boken bör förse mig med allt detta. Så jag måste värdera det gigantiska system som är omkring mig. En kabbalistisk bok hjälper mig, precis som en guide, att bli bekant med verkligheten jag befinner mig i, och den berättar hur jag ska använda den för att känna den övre kraften och hålla fast vid den.

Först måste vi värdera det nya perspektivet som avslöjas för oss. Därefter kan vi vända oss till den övre kraften med en förfrågan, eftersom målet är så sublimt, stort och underbart, att jag verkligen vill uppnå det.

Då börjar jag sköta mina begär, att ta emot eller att ge, enligt hur mycket jag kan klargöra det. För att klargöra begäret korrekt måste flera villkor följas:

1. Jag erkänner källans storhet.
2. När jag ser att den är stor, vill jag att den påverkar mig korrekt. Trots allt kan denna kraft bli ”Livets elixir” eller ”dödens gift” – allt beror på min attityd och vad jag vill ha av det. För att etablera den rätta attityden mot den, gavs jag en grupp. Om jag försöker nå ”en bön från många” tillsammans med vännerna, kommer vår begäran att vara rätt och vi blir belönade med”livets elixir”. Man kan inte veta om man frågar efter rätt saker för sig själv, så jag gavs ett verktyg kallat ”vännerna”, tack vare det kan jag utan tvivel vända mig till den övre kraften och fråga efter de rätta sakerna.

Från den andra delen av den dagliga kabbalalektionen, 2012.10.03, Zohar

 WMV |  MP3

Kategori: Dagliga kabbalalektioner, Perception, Zohar - Kommentarer inaktiverade för En guide till den högre verkligheten

Vännerna bör försäkra att jag inte faller och de bör konstant tänka på mig. Jag måste återbetala dem för detta eftersom dem också behöver denna sorts stöd. Bara om vi ömsesidigt bryr oss om varandra, kommer vi inte att falla och glömma målet. Vi håller i varandra.

Vi har inte en chans att uppnå någonting om vi inte stödjer varandra. Om vi inte gör det, kommer vi inte lämna egot. Detta är ömsesidig garanti.

Om jag inte kan tänka på andra, så innebär det att de inte tänker på mig. Det är både orsaken och resultatet som existerar samtidigt under villkoren för vårt kollektiva muntliga avtal. Då tillkommer Skaparen i det och fullföljer vårt avtal. Utan detta kommer vi utan tvivel glömma honom och börja få främmande beräkningar genom att anta att vi  gjort framsteg och år kan passera som inte leder någonstans.

Man kan inte vara på rätt spår av sig själv. Vet du hur många sekunder vi kan räkna på en hel dag som vi verkligen avancerar: 3-5 som mest! De är så få för att var och en av oss saknar det externa stödet.

Mina begärs kärl är externa för mig och jag måste anstränga mig för att fästa dem vid mig. Om vi inte för oss på detta vis angående andra, så beter vi oss inte korrekt och därför drar vi inte ljuset som reformerar, eftersom Ljuset enbart opererar  i våra förenade arbeten. Det kommer i respons till vårt begär.

Om det inte finns något sådant begär, väntar ljuset passivt omkring oss. ”Hans ära fyller världen”, men vi måste aktivera det. Vi måste hålla detta villkor: ömsesidig garanti som är gjord av vårt gemensamma beroende av varandra och till åtagandet av allihop. Utan det kan ingen lyckas, även om vi tar oss an det från en egoistisk vinkel och än mer om det är angående höga intentioner.

Från ett samtal om inre arbete, 2012.09.30

Kategori: Bön, Grupp, Inre arbete, Kärlek - Kommentarer inaktiverade för Fem sekunder av liv per dag

“Förord till boken Zohar”: Innan vi belönas med att, genom Torah och mitzvot, vända begäret att ta emot inom oss till att ta emot  för att ge, så är det starka lås på grindarna mot Skaparen, eftersom de då har en motsatt roll, att hålla oss borta från Skaparen. Krafterna av separation kallas lås, eftersom de blockerar grindarna av närhet till Skaparen. Men om vi övervinner dem, så att de inte påverkar oss och kyler ner kärleken i våra hjärtan, så blir låsen öppningar och mörkret blir ljus och bitterheten blir sötma, eftersom för alla lås så tar vi emot en speciell nivå under Guds försyn och de blir öppningar, nivåer av att förvärva Skaparen.

Detta händer även innan vi går igenom machsom (barriären) till den andliga världen och innan vi skaffar oss givandets attribut som man börjar arbeta med. Även innan dess börjar låsen gradvis ändras till en inbjudan till ens känslor och uppfattning.

Först börjar man förstå att låsen sattes dit för ens eget bästa. Sedan börjar man se vilken fördel varje nedgång ger en, varje problem i livet och dess förvirring, både de närmaste och de mest distanserade. Man börjar förvänta sig ett positivt resultat i allt som händer, och detta fokuserar en korrekt och för en rakare mot målet.

Till slut börjar man rättfärdiga allt och blir tacksam, även under en period av nedgång och förvirring, när fiender och motståndare attackerar en. Man vet att de alla är krafter som förts från Ovan för att korrigera en.

Man ser den goda ängeln istället för flodens stormiga vatten. Man ser Guds hand i allt som sker. Man får denna känsla tack vare sin erfarenhet och det gradvisa erhållandet av kraften av skänkande, tills man slutliten belönas med uppenbarandet av kraften av givande och börjar använda den till nytta för sin utveckling.

Från förberedelsen till den dagliga kabbalalektionen, 2012.10.10

 MP4 video | MP3 (på svenska)

Kategori: Dagliga kabbalalektioner, Egoism, Zohar - Kommentarer inaktiverade för Låset som visar att det finns en dörr bakom det

Machsom är en psykologisk punkt, fram till vilken  jag enbart arbetar för mig själv och mina njutningar, och efter den arbetar jag för att glädja Skaparen eller min nästa, någon utanför mig. Detta är vad jag måste uppnå.

Denna gräns, denna nivå, kallas för machsom. Denna gräns mellan vår värld och den andliga är helt enkelt psykologisk. Om jag tar hand om mig själv, även om jag samtidigt strävar mot Skaparen, mot det andliga, men ändå agerar för mig själv, är denna min nivå för närvarande nedanför machsom, och kallas ”lo lishma”. Och om jag uppnår att jag bara tänker på Skaparen glädje, så att all njutning går till honom, så att all glädje inte är för mig själv, då är jag, mina begär och intentioner, redan bortom machsom, och detta kallas att jag uppnått lishma.

Machsom är en psykologisk punkt som jag måste ta mig förbi, och då kommer jag befinna mig i det andliga, i intentionen att ge. Efteråt, när jag är bortom machsom, måste jag höja mina begär och mina intentioner över machsom.

Man kan även säga på detta vis: Samtidigt som mitt ego växer i mig, i takt med de växande njutningarna, höjer jag punkten för min machsom högre. Och samtidigt som mitt ego på basis av begäret att känna glädje avslöjas som den onda böjelsen, så höjer jag steg för steg machsoms punkt högre och högre ända upp till Ein sof tills alla mina begär verkligen kommer att vara för att ge.

Det är inte viktigt hur man uttrycker det: att höja intentionen över machsom eller att höja villkoren för machsom till Ein sof; det som räknas är att jag jobbar på att korrigera intentionen att använda det växande begäret, inte för mig själv, utan för andra/Skaparen.

Kategori: Inre arbete - Kommentarer inaktiverade för Machsom är en psykologisk barriär

Fråga: Hur hjälper denna värld till att etablera intentionen att ge? Hur kan vi binda våra dagliga bekymmer, vårt arbete och vår familj till det andliga arbetet?

Svar: Först och främst bör man stabilisera den korrekta relationen i gruppen och i familjen för att säkerställa någonting att falla tillbaka på, och först därefter ge sig ut i världen.

Här måste man tänka vilken cirkel av världen man ska vända sig till, med vilket budskap, när, och vilket tillstånd samhället befinner sig i. Idag förändras saker drastiskt från dag till dag, och man måste fatta beslut i enlighet med det och inte handla tanklöst.

Men först måste vi bry oss om gruppsolidariteten. Ibland är det för att skapa gruppsolidaritet bättre att ge sig ut i världen och förenas genom externa kollektiva handlingar, som kommer att förena vännerna. Men först måste vi bry oss om de interna handlingarna som är de viktigaste.

Det sägs att Israel (de som strävar Yashar-Kel rakt mot Skaparen) är de minsta i antal av alla nationer. Vi bör förstå att Israel  är en sorts bubbla. Om man är inkluderad i denna bubbla kallas man för jude eller Israel – alla dessa namn som bär det andliga budskapet. Om man inte tillhör det andliga budskapet  kallas man inte Israel, man kallas helt enkelt en person från Babel.

Det är mycket viktigt att vi förstår detta, om man tar detta uppdrag på sig själv blir man Israel, om inte, då är man inte Israel.

Från den första delen av den dagliga kabbalalektionen, 2012.10.09, Rabashs skrifter

 WMV (engelska) |  MP3 (svenska)

Kategori: Dagliga kabbalalektioner, Frågor & svar, Israel, Samhälle - Kommentarer inaktiverade för Skaparens cirkel av frivilliga

Korrektionen kan inte ske på en gång; den görs gradvis, steg för steg. Eftersom det handlar om reshimot som stannade kvar efter splittringen är det korrektionen av splittrade kärl som måste klargöras först. Innan dess, måste det ske ett klargörande av det första kärlet för att sedan kunna bygga nästa stora kärl på det och därefter nästa, som är ännu större.

Det är för att allting är splittrat, och splittrandet bara kan korrigeras i små delar, varje del individuellt enligt dess nivå av splittrande. Hela det andliga systemet är gjort av diskreta kärl som är bundna med så många sammankopplingar att de bildar ett integrerat analogt system.

Det är som vatten som är gjort av separata droppar, var och en är kopplad inte enbart till droppen bredvid, utan även till alla andra droppar, och inte genom andra droppar utan direkt. Om du befinner dig i världen Atzilut är du direkt sammankopplad med Moses och Rabbi Shimon.

Så det finns en skillnad vad gäller hur kärlen korrigeras efter splittringen. Det verkar som att vi är slumpvis sammankopplade med ett antal vänner, och därigenom ansluter vi oss till något andligt system och någon form av Ljus. Men därigenom aktiverar vi ett oändligt antal band. Så korrigeringen sker gradvis eftersom den kräver våra klargöranden.

Från den tredje delen av den dagliga kabbalalektionen 2012.10.05, Studiet av de tio sfirot

Kategori: Dagliga kabbalalektioner, Enighet, Inre arbete, Kollektiv själ - Kommentarer inaktiverade för En ocean av vattendroppar

I nyheterna (från The Economic Commission for Latin America): ”Den svaga globala ekonomin har, i huvudsak på grund av svårigheterna i Europa och USA och Kina, påverkat tillväxten i Latinamerika och Karibien. Under 2012 kommer regionens tillväxt vara långsammare än tidigare år, enligt uppskattningar presenterade idag av ECLAC.

”I den Ekonomiska undersökningen av Latinamerika och Karibien 2012, startad i Santiago, Chile, hävdar Förenta Nationerna att den nedbromsning som ekonomierna upplevde 2011 flyttades över till det första halvåret 2012, och detta har pressat ned tillväxtprognosen för hela året från 3.7%, som meddelades i juni, till 3.2%.

”Enligt dokumentet, har privatkonsumtionen varit den huvudsakliga drivkraften för regional tillväxt, tack vare tillväxten på arbetsmarknader, ökad kredit och – i vissa fall – remitteringar. Dock har den dramatiska nedsaktningen i extern efterfrågan och den nedåtgående pristrenden för de flesta handelsvaror gjort utrikeshandeln till det huvudsakliga sättet på vilket den internationella krisen har spridit sig till regionens ekonomier.”

Min kommentar: Tills nyligen har Ryssland, Kina, Brasilien och andra länder gottat sig åt ”kapitalisternas” kris, men världen är global och integrerad och det är därför vi är tillsammans i samma sjunkande båt, och vi måste räddas tillsammans. Vår frälsning hänger på vår ömsesidiga hjälp. Naturen tvingar oss därför att förenas innan det är för sent, för annars står vi inför ett världskrig.

Kategori: Ekonomi, Integral uppfostran, Kris, Nyheter - Kommentarer inaktiverade för Krisen sprids till Latinamerika