Unionen som håller oss samman för livet
Från Rabashs artikel Ni står alla idag: ”… Detta är innebörden av det som står skrivet, ”Ni står alla idag”, det vill säga allt du gått igenom, alla tillstånd du upplevt, tillstånd av gadlut eller tillstånd av mindre än gadlut, vilket ansågs som mellanliggande eller så. Du tar alla dessa detaljer och du jämför inte en grad med en annan eftersom du inte bryr dig om någon belöning, utan enbart för att Skaparen vill det.
…. Detta betyder att Skaparen då ingår en pakt med honom. Med andra ord, precis när någon accepterar Hans arbete utan villkor och går med på att utföra det heliga arbetet utan belöning, vilket kallas ”Ovillkorligt uppgivande”, detta är tiden då Skaparen ingår en pakt med honom.
….När två personer ser att de älskar varandra, ingår de en pakt mellan varandra att deras kärlek alltid ska stanna.
Vid varje nivå upplever man ett tillstånd av förvirring och kraftlöshet. Man går igenom dessa tillstånd när man inte inser exakt vart man ska gå och hur man ska avancera.
Helt plötsligt känner vi att vi inte är kapabla att göra minsta rörelse, vi förstår inte heller varför vår vitalitet och känsla är borta. Vi läser, men ser inget likhet med det vi såg dagen innan eller dagen dessförinnan. Ibland kommer vi inte ens ihåg vad som hände dagen innan eller dagen dessförinnan. Vi blir bortkopplade.
Med andra ord går vi igenom flertalet tillstånd av närmande till och distanserande från andligheten. Det verkar för oss som att unionen med Skaparen fungerar bättre på avstånd, så vi kommer ihåg goda tillstånd när dåliga tider kommer, därmed fortsätter vi hoppas att allt kommer förbättras och återgå till det normala.
Men det är inte så. Unionen är av kvalitativ natur, inte kvantitativ. Faktiskt handlar det inte om våra tillstånd alls. Vid något tillfälle, klarar vi av att förenas med Skaparen inte på grund av ett bra tillstånd vi är i eller för att vi vill återfå vår förening i våra minnen när vi går igenom svåra tillstånd, utan snarare för att vår kontakt gjorde Honom glad och gjorde oss lik Honom. Så, för oss gör det ingen skillnad vilket tillstånd vi går igenom: bra eller dåligt. Goda tillstånd kan vara ännu mer förvirrande för oss än de dåliga.
När vi befinner oss i ett dåligt tillstånd, för våra egon oss framåt och tvingar oss att söka efter alternativ, och tvingar oss på så vis att agera. När ett gott tillstånd inträffar, lugnar det oss och uppfyller oss så att vi inte söker andra alternativ. Vi är oförmögna att ändra oss tills ett icke uppfyllt begär väcker oss. Då måste vi komma ihåg unionen som vi skapat och dra detta begär från det förflutna till nuet för att fortsätta vår utveckling.
Denna ”överenskommelse” skyddar oss inte bara mot vår brist i vår förbindelse, utan gör Skaparen glad ovan alla sorts förnimmelser av bittert/sött. Vår union har flera villkor som gäller för vartenda tillstånd.
[107685]