Fråga: Hur är detta möjligt att inte fly från det andliga? 

Svar: Den enda handling en människan kan göra är att stärka sig själv i rätt omgivning. Detta är upp till oss. Jag gör det på alla möjliga sätt, det må så vara fysiska, mekaniska, intellektuella, moraliska, eller känslomässiga. Det spelar ingen roll hur. Och om inte, skrik då till Skaparen; detta är bra.

Nu kommer de att visa dig att du kan vistas bland vänner, sitta bland dem, sjunga tillsammans med dem. Då kommer besvikelsen. Därefter kommer du påbörja andra aktiviteter, kanske inte att sjunga, men att studera tillsammans med dem eller inte, eller disseminera tillsammans. Du kommer hela tiden bli besviken. Hela tiden kommer du att känna att detta inte är tillräckligt för att integreras med dem, och så kommer det att vara fram tills du till synes gjort allt, och trots det känner dig tom. Då kommer du börja gapa och ropa, och även med detta kommer du nå ett behov av att integreras med dem, men du kan inte göra det själv, för enbart Skaparen gör detta. Det vill säga, det finns du, de, och Skaparen mellan er. Så enkelt är det, som ett giftermål. Så fungerar det, men gradvis.

Man ser att det i varje distinktion finns ett gradvis ansamlande av negativ potential, till det exploderar, och varje gång det exploderar är det sista tillståndet känslan av fullständig utmattning när ingenting kan hjälpa utom att vända sig till Skaparen. Om du redan har tidigare erfarenhet, då kan du i enlighet med tillstånd av denna typ redan avgöra att det här är ögonblick lämpade för förverkligande.

[114429]

Från kongressen i St. Petersburg, dag tre, lektion 5, 2013.07.12

 WMV |  MP3

Kategori: Andlighet, Grupp, Inre arbete, Kongresser - Kommentarer inaktiverade för Från total hjälplöshet till totalt självförverkligande