Svar: Uniciteten ligger i att sådana människor börjar se på världen med andra ögon. Först och främst ser de att förbindelse mellan människor verkligen är möjlig; huvudsaken är att justera den på rätt sätt, att förstå att vi alla är olika av naturen. Det finns inget tvång; tvärtom stiger vi bara ovan våra ursprungliga egoistiska data och kopplar samman med varandra med goda ömsesidiga relationer ovan den egoistiska grunden.

Vi är alla egoister; inuti är vi alla rigida, grova och ”mörka”. Men vi stiger ovan egot, och förstår att vi är sådana av naturen, och vi vill skapa en altruistisk plattform ovan det.

När den tar form börjar vi känna att naturen (inte vår personliga egoistiska natur, utan naturen generellt) är skapt just enligt den integrerade principen. Vi börjar se att det är här mänsklighetens problem ligger. Med andra ord börjar mänskligheten nu känna skillnaden mellan sin egoistiska natur och den högre natur som uppenbaras för den. Denna brist på balans och harmoni ger oss en känsla av “mångkris”.

[117911]

Från ”Genom tiden” på Kab TV, 2013.09.15