Det finns inget att skämmas för
Fråga: Berövar jag gruppen möjligheten att förenas runt mitt problem och lösa det om jag har ett speciellt problem och känner skam för det?
Svar: Skam är stolthet, ego, och kanske till och med narcissism, men det finns inget vi kan göra åt det. Det går över gradvis.
Djur känner ingen skam. En ko som står på ett fält skäms inte för något. Så varför ska man känna skam över att vara en åsna som står på ett fält och gör som ens kropp begär?
Det är inte utan mening det sägs: ”Gå till Honom som gjorde mig”. Han gav mig begäret att ta emot och jag måste känna skam för att jag hade en möjlighet att korrigera det och inte gjorde det.
Jag skäms för den ej uppfyllda korrektionen, men jag behöver inte skämmas för den korrigerade eller den korrupta naturliga formen, eftersom båda tillhör Skaparen, medan den mänskliga delen i mig är den tredje delen, skalet Noga, den tredje delen av Tifferet. Detta är stället där min fria vilja ligger. Det är där jag måste känna skam och oroa mig angående om jag förverkligat mig själv korrekt.
Så jag förstår inte människor som inte kan eller inte vill berätta för gruppen vad som händer dem, speciellt när det kan skada hela gruppen. Vi bör vara mycket varsamma här, eftersom att försena vännernas utveckling, genom att ”spara”på deras konto, då försenar jag mig mycket mera.
Det är inte värt det. Vad har vi att dölja? Trots allt kommer allt från ovan och vi är inte ansvariga för det. Det finns ingen annan än Han. Vi måste bara förenas mer och hitta möjligheten att korrigera situationen. Det kommer bli många fler sådana stadier och de kommer bara ta slut vid slutet av korrektionen.
[127457]