Allmän mobilisering
Endast vår uthållighet i att känna att det är nödvändigt med anslutning kan rädda oss. Sluta leka med andra saker och hoppas att något kommer att förändras med tiden, vi har lekt tillräckligt med andra saker. Alla relaterade aktiviteter är nödvändiga endast för att stödja det viktigaste: att förstå behovet av anslutningen.
Här måste det finnas en oupphörlig kollektiv insats tills vi lyckas. Vi får inte fly eller avledas från det målet i någon annan riktning. Vad vi än gör ska det endast vara avsett för att förstärka våra insatser att förbindas. Vi ska känna oro som går från hjärta till hjärta, tills vi lyckas. Det finns inga eftergifter här och förutsättningarna är kända: konstant uppfyllande av reshimot (informativa gener) enligt principen ”Jag har arbetat och jag har funnit”. Om vi kan, övervinner vi, och om vi inte kan, gör vi inte det. Det måste finnas ett tydligt mål framför våra ögon och vi måste alla mobilisera för uppdraget.
Det finns nya studenter som ännu inte förstår och inte känner en total förtvivlan, det finns gamla elever som har blivit för svaga och känner att de har fångats upp av rutin. Men på det stora hela, måste vi stärka varandra. Bönen kan bara vara för anslutning, i annat fall hörs den inte. Om vi inte längtar efter anslutning, ett ömsesidigt givande, att ge till Skaparen, då är allt annat en ”dödens dryck”. Vi måste klargöra detta grundligt.
Det viktigaste är den allmänna oron. Även om jag egentligen inte känner oro i mitt hjärta, måste jag ändå visa det för andra. Även om jag inte känner mig entusiastisk över målet för skapelsen just nu, måste jag ändå agera inför andra. Annars får jag inte vara en del av samhället.
Det måste vara det viktigaste kriteriet: En person är i gruppen för att stärka vännernas hjärtan på väg mot att uppnå målet, genom att öka vikten och storheten i målet. Om man inte gör det, finns det ingen plats för en här. Det är bättre att några få människor når målet, vad är annars nyttan med alla miljoner människor omkring oss, om de inte uppnår någonting och om den andliga kraften inte härskar över den kroppsliga nivån?
Alltså bör gruppen kräva av alla: antingen håller du din skyldighet att stärka vännerna vad gäller målets storhet, vikten av förbindelse, eller så lämnar du oss. Helt enkelt så.
Vad gäller nybörjare, bör uppdraget också förtydligas för dem i den utsträckning som de kan uppfatta det, eftersom det förutom det inte finns någonting annat.
Många åren går innan en person till en viss del börjar höra och uppfatta budskapet. Men vi har samlat tillräckligt med erfarenhet, befogenheter, kunskaper om källorna, och ansträngning för att uppfylla det. Dessutom kräven den yttre verkligheten att vi gör det.
[89718]