En fråga jag fick: Jag förstår inte vad som kommer att hända med samhället under dess period av övergång från viljan att ta emot till viljan att skänka. Människor kommer inte längre att tillfredsställas av pengar eller makt, men de kommer ännu inte att veta vad skänkande är. Vad kommer att motivera människor att göra skänkande handlingar? Hur kommer människor att vara förmögna att begära det utan att få någon njutning av denna idé?

Mitt svar: Människor kommer att känna tillfredsställelse för att samhället kommer att uppmuntra dem att skänka. Samhället kommer att respektera en person för sitt skänkande, och detta kommer att tillfredsställa honom. Målet med vår utveckling är att nå en förbindelse mellan oss där bara känslan av denna förbindelse kommer att ge oss bränsle till att skänka och att älska.

Vad en person till syvende och sist verkligen vill ha är inte bara pengar på banken, framgång eller makt, utan inre tillfredsställelse, eller en viss attityd till sig från samhället. Alla de njutningar som är utöver våra vitala fysiska nödvändigheter upplevs som opåtaglig, virtuell tillfredsställelse.

Dessutom finns det någonting som vi tenderar att värdera högre än att tillfredsställas av pengar, och det tillfredsställelsen vi känner från samhällets respekt och erkännande. Detta är vad de rika och mäktiga också vill ha, men de kan inte få det, för när de uppnår respekt och erkännande är den falsk, uppnådd genom mutor.

Det värsta för en människa är att uppleva kritik, förödmjukelse och förakt från samhället och från sina egna barn. Detta är värre än döden själv. Dess motsats är kvaliteterna av respekt, erkännande och uppskattning; dessa ger oss den största tillfredsställelsen här i livet.

Vår uppgift är att odla en opinion som kommer att förmå varje person att förändras, från att ta emot från samhället till att skänka till samhället. Då kommer var och en att känna belöningen som kommer från möjligheten att ge till samhället.

Kategori: Samhälle |