Fråga: Hur är det möjligt att upptäcka och veta våra syften?

Svar: Vem som helst kan lära sig sina syften och öden som det högre programets naturliga styrande över världen.

När man lär sig och utforskar detta program börjar man gradvis känna sin andliga unikhet: vad ens roll är i denna inkarnation, ödet med ens tidigare reinkarnationer, ens inre karaktär, natur, motiv.

Därefter förstår man hur man ska integrera i detta system och kontrollera det. Man utforskar allt genom sina personliga inre karaktärsdrag. Det är så man tar sig in i kontrollcentret med sina begär och intentioner.

Fråga: Till exempel har jag ett begär att njuta av mat.

Svar: Det tillhör det fysiska livet. Vi pratar om det man finner ovanför det. Allt som hittas inom ramen av våra liv – mat, sex, familj, rikedom, makt och kunskap – är relevant för vår värld.

Och det finns motiv och begär som styrs ovan den fysiska substansen: uppnåendet av meningen med livet, innebörden av syftet med existensen, den högre världen, Ein Sof (evigheten) och inte enbart träda in i dess högre form av styrande, utan också kunna kontrollera det, se dess eviga framfart.

[167424]

Från den dagliga kabbalalektionen 2015.09.20

Kategori: Andlighet, Dagliga kabbalalektioner, Egoism, Evolution, Frågor & svar, Perception - Kommentarer inaktiverade för En persons syfte

Fråga: Den fysiska kroppen är en del av korrigeringen. Om en person lär sig leva enligt mitzvot (budord), kommer ens fysiska kropp då bli odödlig?

Svar: Den fysiska kroppen har ingen koppling till mitzvot. Observerandet av mitzvot är korrigeringen av egot till att anta en karaktär av givande och att älska andra. Och denna karaktär kallas korrigeringen av Adam (människan).

Vi är tillsagda att ändras gradvis, om och om igen, var och en av våra 613 begär från egoistiskt till altruistiskt användande, och på detta sätt känner vi den högre världen mer och mer, och med mer och mer klarhet ser vi saker och ting genom dess korrigerade karaktärer.

Fråga: Vad är kropp inom kabbala?

Svar: En kropp är dess kollektiva begär. Vi har nu 613 egoistiska begär, det vill säga en egoistisk kropp, och när vi korrigerat egot behöver vi en ny, helig kropp, det vill säga begäret efter givande och kärlek.

[169727]

Från en kabbalalektion i Ryssland 10/11/15

Kategori: Andlighet, Avsikt, Egoism, Evolution, Frågor & svar, Kärlek, Kropp och själ, Perception, Tora - Kommentarer inaktiverade för Är det möjligt att kroppen får evigt liv

Fråga: Varför är dödens timme inte känd av oss i förväg?

Svar: Det är väldigt bra att den är dold för oss på grund av att jag måste nå en nivå där det inte är viktigt vid vilken tidpunkt i mitt liv, i min bestialiska existens, som jag separeras från den fysiska kroppen.

Jag måste nå en nivå där jag lever i själen, inte kroppen, så att det inte spelar någon roll för mig om jag har lämnat kroppen eller inte. Om jag fortsätter att existera i den beror det på att jag på något vis kommer kunna fortsätta givandet till mänskligheten.

Alltså spelar det ingen roll för mig vid vilken tidpunkt jag kommer separera från kroppen. Jag är helt enkelt under den högre styrelsens kontroll, och det är allt.

Kategori: Andlighet, Avsikt, Kropp och själ, Perception - Kommentarer inaktiverade för Varför vet vi inte tidpunkten för vår död

Rabash, ”Vad ska man leta efter under vännernas sammankomst”: Det är samma med kärlek till vänner. Det är en stor ansträngning när man dömer vännerna till förtjänstens vågskål, och alla är inte redo för det.

Ibland är det ännu värre. Ibland ser man att ens vänner inte respekterar en. Eller ännu värre, man hör ett nedvärderande rykte, det vill säga att man hör från en vän att en vän, som heter det och det, sade saker om en som inte är fina av vänner att säga om varandra. Nu måste man underkasta sig och döma vännen till förtjänstens vågskål. Detta är verkligen en stor ansträngning… Men om den personen baktalar en, varifrån ska vännen få styrkan att älska honom? Han vet med säkerhet att han hatar en, annars skulle han inte baktala en, så varför underkasta sig och döma honom till förtjänstens vågskål?

Svaret är att vänkärlek som byggs på kärlek till andra, gwnom vilket man kan uppnå kärlek till Skaparen, är motsatsen till vad man normalt ser som vänkärlek. Med andra ord innebär inte andras kärlek att de ska älska mig. Snarare är det jag som måste älska vännerna. Därför spelar det ingen roll om vännen baktalar en och med säkerhet hatar en. Istället är det så att en person som vill uppnå kärlek till andra behöver korrigeringen av att älska de andra.

När en person anstränger sig och dömer honom till förtjänstens vågskål är det därför en segula [bot/kraft/dygd], varigenom ansträngningen man gör, som kallas ”ett uppvaknande från nedan” blir man från ovan given styrkan att älska alla vänner utan undantag. 

Detta är en svår fråga. Individens attityd till gruppen har olika aspekter. Först måste jag se gruppen i ett perfekt tillstånd vid slutet av korrigeringen och förstå  att ”den som beskyller gör det på grund av sina egna brister”. Alltså måste jag we vännerna som perfekta, och om jag märker några brister är det tecken på mina okorrigerade egenskaper. Jag måste hela tiden försöka att döma vännerna till förtjänstens vågskål, och detta visar mig hur jag bör korrigera mig själv och be om kraften till korrigering.

Å andra sidan måste jag undersöka vad jag kan bidra med till gruppen så att dess påverkan på mig kommer att växa, så den kommer att lyfta mitt humör, stärka mig och göra mig säker. För att göra det behöver jag ett kritiskt perspektiv på gruppen så att jag kan se hur den kan förbättras och var det finns brister i dess helhet. Jag försöker hela tiden lyfta den, I codå måste jag se den som operfekt för tillfället så att jag ska ha något att jobba med. Jag investerar i gruppen så att den ska växa sig stark och stiga.

Men om man inte syftar på en individs attityd till gruppen, utan på själva gruppens tillstånd och dess påverkan på alla vänner måste samhället vara starkt nog att få alla att känna sig trygga och hålla varje medlem på en viss höjd, vägleda alla och hålla andan hög så att ingen faller. Därför måste vi se gruppens sanna tillstånd eftersom vi själva bygger den, och vi kan inte nöja oss med idén att den redan är i världen Ein sof (världen av oändlighet) i ett perfekt korrigerat tillstånd.

Vi måste undersöka hur vi kan lyfta gruppen så att den kan lyfta oss. För att det ska ske måste jag komma ut ur mig själv, införlivas i gruppen och säkerställa att baktalets gift inte kommer att förgifta den, utan att bara målets storhet och kärlek till alla utan undantag kommer bo i den. Då kommer denna känsla och detta stöd att förmedlas till alla vänner och få dem att älska varandra på samma sätt.

Det finns olika nyanser i enlighet med gruppens typ, och om den består av nybörjare eller mer avancerade studenter, en grupp kvinnor eller män eller om den är blandad. I varje fall finns det speciella relationer, men de två grundläggande villkoren är ens attityd till gruppen som är perfekt och attityden till gruppen som behöver lyftas för att utstråla denna perfektion tillbaka till oss. Som alltid finns det två motsatta poler till allt.

[103100]

Från förberedelsen inför den dagliga kabbalalektionen, 2013.03.19

Kategori: Andlighet, Dagliga kabbalalektioner, Grupp, Inre arbete - Kommentarer inaktiverade för Vad man ska leta efter under vännernas sammankomst

Baserat på vår kunskap om splittrandet av det generella begäret och genom metoden för dess korrigering, bygger vi allt vårt arbete i en grupp på kongresser, i grupper av tio, och mer. Allt är byggt på studerandet av materialet, hur det splittrades under shvira (splittringen) och på vilket sätt det förenas under inflytandet från ljusets kraft. Genom att acceptera och följa kabbalisternas råd, skrivna i en psykologisk form som är närmast oss, lär vi oss att uppföra oss, på vilket sätt vi ska ansluta till varandra i en grupp, stödja vännerna, och uppnå stadier där vi lovar att stödja varandra i vår förening. Existensen av denna förening, den exakta intentionen i den, kallas arvut, där var en av oss är redo att stå som garant för en vän. Just genom detta arbete börjar vi inse att vi inte kan korrigera oss själva. Framför oss ligger en enorm värld, men det ser bara ut som om den är enorm för oss eftersom den är fragmenterad och expanserad av vårat ego, men det ögonblick vi börjar att sätta det samman, ser vi att detta är en enda enhet, en förenad kraft. Vi börjar förstå att världen inte är sådan som vi beskriver för oss själva. Allt vi ser omkring oss är reflektioner av våra inre egenskaper. Och även om det för oss verkar som om detta vore helt orealistiskt och till och med overkligt är alla människor, byggnader, universum och allt som finns i universum reflektioner av våra inre egenskaper: stilla, vegetativa, animaliska, och talande. De fyra nivåerna i mina inre egenskaper (stilla, vegetativa, animaliska och talande) är fyra olika nivåer av aviut (begärets tjockhet). Begär nummer ett, två, tre och fyra arbetar inom mig så att jag föreställer mig dem i form av överensstämmande bilder. Men när en person arbetar inte enbart med den separerande kraften, utan också med den förenade kraften, börjar han omedelbart förstå att det verkligen är så att vår värld essentiellt är en värld av ett illusion (vilket många fysiker redan är villiga att hålla med om), och att det finns en mångfald universa som beblandar sig med varandra, och att skapelsen enbart är en form av hologram eller matris. Det den kabbalistiska visdomen skrev om för 3 000 till 4 000 år sedan – vad Adam Harishon såg för mer än 5 700 år sedan – börjar fysikerna äntligen prata om idag. Alltså behöver vi nå vår första andliga nivå så snabbt som möjligt, därefter kommer vi inte ha några problem. Vi kommer förstå hur allt är organiserat. Huvudsaken är att den första delen verkligen är den svåraste. Och efter det kommer vi redan ha förmågor; det kommer finnas en förståelse av vad som händer. Men nu måste vi från fullständig ignorans träda in i en helt annan verklighet. Så kabbalisterna reducerade allt till enkla handlingar. De pratar inte om några komplicerande saker eftersom det inte finns någon att prata om det med. De pratar inte om nåra smarta handlingar med inre intentioner, inre klargörande, för vi känner inte detta ännu. Ingen av oss känner att vi inkluderar alla världar inom oss, att människan är som Olam Ein Sof (världen utan slut). När en person uppnår Olam Ein Sof, uppnår han allt. Till slut, kommer ett mångfacetterat system av världar uppträda där var och en av oss inkluderar hela systemet inom oss. Kabbalisterna talar alltså inte om detta för att allt detta är väldigt förvirrande och inte tillför något. De ger oss råd hur vi ska göra, och baserat på detta följa alla lagar och generella regler vad gäller uppförande i en grupp som vi studerar för att samla och föra ihop gruppen. Detta är det viktigaste.

[144309]

Från förberedelselektion 2 inför Kongressen i St. Petersburg 2014.09.18

Kategori: Andlighet, Inre arbete, Kongresser, Ömsesidig garanti - Kommentarer inaktiverade för Från total okunskap till en annan verklighet

Kategori: Andlighet, Grupp, Inre arbete - Kommentarer inaktiverade för Hemligheten med enhet

Kategori: Andlighet, Frågor & svar, Inre arbete, Kropp och själ, Perception - Kommentarer inaktiverade för Från illusionen av perfektion

Fråga: Vad måste man göra för att kunna handla andligt?

Svar: Ansträngningarna bör endast tillämpas på anslutningen med gruppen; detta är det enda som vi saknar. Vi är resultatet av splittring; vi är dess skärvor, så alla våra aktiviteter är riktade enbart mot anslutning mellan oss.

Det finns ingenting i någon av oss att korrigera! Detta är ett bittert misstag att ständigt gräva i och skylla oss själva. Detta är en klipa som suger alla krafter ur en. Jag har inget att rätta i mig; bara anslutningen mellan oss behöver korrigeras.

Detta är ett svårt och ödesdigert misstag; om vi skulle avstå från det, skulle vi uppnå korrigering mycket snabbt. Hela problemet är att vi inte uppmärksammar den plats där vi verkligen måste korrigera kärlet för att nå gudomlighet.

Vi behöver bara korrigera vår förbindelse. Vi behöver inte titta på oss själva och andra: Jag kan vara bra, jag kan vara dålig med fasansfulla egenskaper, men det är inte alls relevant för korrigeringen. Korrigeringen avser endast förbindelsen mellan oss.

Det är som ett volleybollnät där det viktigaste är trådarna och inte knutarna. Alla knutar är egoistiska och individualistiska människor. De har dykt upp i vår värld fram till vår tid och är i kontroll med våld. Men idag kan de inte längre dominera eftersom all vår makt har gått till trådarna. En helt annan metod har börjat.

Så det finns inget att korrigera i personen själv, bara inställningen till gruppen. Bara där kan ens fria vilja och säkerhet realiseras. Att förskjuta tyngdpunkten från personlig korrigering till allmän korrigering kallas att gå från etik, från moral, till anslutningens visdom, till kabbalas visdom.

Det är mycket viktigt att förstå detta synsätt eftersom vi fortfarande agerar på ett individuellt sätt och bara tittar på oss själva. Men detta har inget att göra med att upptäcka det onda eller korrigering. Därför sägs det att Torans åsikt är motsatsen till massornas åsikt, även motsatt de som vill fixa sig själva.

Detta definierar vår inställning till allt i livet: utbildning, kultur och politik; detta skiljer sig radikalt från den vanliga. Det är en helt motsatt inställning eftersom vi inte tillskriver någon vikt vid det som alla fäster uppmärksamhet vid. Vilken mening har det att investera i saker och ting om det inte hjälper?

Hela världen befinner sig nu i kris, eftersom den uppmärksammar personen istället för att uppmärksamma och korrigera förbindelsen mellan människor. Därför förlorar alla härskare sin makt och förmåga att styra någonting, för att världen blir mer och mer ansluten.

[131020]

Från förberedelsen inför den dagliga kabbalalektionen 2014.03.27

Kategori: Andlighet, Dagliga kabbalalektioner, Disseminering, Grupp, Inre arbete, Ömsesidig garanti - Kommentarer inaktiverade för Knutar och trådar i ett integrerat nät

Fråga: Alla känner vi betydelsen och behovet av fysisk kontakt med gruppen och gruppen av tio för känslan av självförtroende och innebörden av det vi känner i förbindelsen. Vad kan ersätta avsaknaden av fyskisk kontakt? Vi lyssnar på morgonlektionen varje morgon och har olika kommittéer. Vi får textmeddelanden varje timme, men vi träffas fysiskt bara en till två gånger i veckan. Svar: Poängen är inte hur många gånger vi träffas, däremot hur många gånger man kommer i kontakt med människor på utsidan. Det andliga arbetet är som följer: Skaparen är över oss och under Skaparen finns det en grupp, i gruppen finns det en lärare (Rav).  Alla kabbalister från vilka vi har fått metoden omger gruppen och läraren. Och under alla dessa befinner sig massorna, samhället. Först måste vi förenas med gruppen. Den föreningen är väsentlig när alla existerar för sig själva och gör den första restriktionen, bygger en masach (skärm) och förenas med andra.  Sedan förenas vi med Skaparen genom att föra honom till gruppen, vilket är den andra delen. Det tredje är att när Skaparen redan är med oss går vi ut till folket. Bland människor börjar vi känna att det inte är nog för oss när vi uppenbarar olika brister. Då återgår vi till gruppen och i den tillbaka till Skaparen. Genom gruppen är vi berättigade av Skaparen och sedan återvänder vi till folket. Därför ska vi alltid göra cykliska arbeten. Så fysiska kontakter är inte tillräckligt. Vi behöver medverka i yttre dissemination med gruppen. Hela vår grupp kallas Israel, Yashar-El (direkt till skaparen). Vad betyder Yashar- El. Var kan vi uppenbara honom? På samma ställe där det finns ett begär som är skapat av skaparen. Skaparen är ljuset. Vi är i mitten som en strömbrytare. Israel är ledaren genom vilket förbindelsen sker. Det är vårt arbete. Därför kan vi inte förenas med Skaparen om vi inte har kontakt med allmänheten och är inte tillsammans med gruppen och alla kabbalister. Då är vi inte en omtänksam skapad varelse. Vi är en artificiell skapelse som skaparen har skapat för att uppfylla förbindelsen mellan han och hans skapade varelse för att uppfylla förbindelse mellan han och hans skapelse eftersom vi arbetar med begäret i vårt hjärta som han har gett oss. Punkten i hjärtat är vad som är typiskt för vår grupp Vi frambringar inte punkten i hjärtat. Det är skaparens egenskap från ovan. Vi arbetar från punkten. Vi kan bara bli strömbrytaren, kontakten, ledaren mellan skaparen och begäret. Skaparen är ljus. Det är ett begär och det är ljus som som korrigerar och uppfyller begäret. Vi är mellan de två och vi måste uppfylla det. Du kan lyssna på hur många lektioner som du vill och ha kommittéer. Men det leder till inget. Du kommer faktiskt vara på samma nivå i 10 till 20 år om du inte tystnar och lämnar denna meningslösa syssla eftersom du inte deltar i dissemination till allmänheten! Visdomen kabbala är uppenbarelsen av skaparen i den här världen! Läs definitionen av visdomen kabbala av Baal HaSulam Den kabbalistiska visdomens essens. Visdomen kabbala är uppenbarelsen av Skaparen för människor i den här världen. Det är hans begär, mål och anledning för hela skapelsen. Vi behöver fullgöra hans mål. Men i vem? Det är gjort i massorna inte i oss. Om vi uppfyller det bara i oss verkar vi egoistiskt. Uppenbarelsen av Skaparen för massan ses inte som egoistiskt för de vill inte det och har inget begär efter det. De är inte egoister i förhållande till Skaparen. De behöver inte honom. Men vi behöver honom! Vi måste arbeta för dem. Att upptäcka Skaparen mellan dem och sedan blir uppenbarelsen altruistisk i avseende till oss. Studera diagrammet jag ritade och du ser att du inte kan behöva Skaparen om du inte går ut till folket. Bara om du du går ut till folket och engagerar dig i dissemination känner du att du behöver honom. [115752]

Från den dagliga kabbalalalektionen 2013.08.25, frågor och svar med dr Laitman

 MP4 |  MP3

Kategori: Andlighet, Dagliga kabbalalektioner, Disseminering, Inre arbete, Tior - Kommentarer inaktiverade för Från yttre spridning till uppenbarande av Skaparen

Kategori: Andlighet, Dagliga kabbalalektioner, Inre arbete - Kommentarer inaktiverade för Upprätthåll kontakten