Kategori: Andlighet, Frågor & svar, Fri vilja, Inre arbete, Perception - Kommentarer inaktiverade för Full tillgång till livets program

Man leds från ovan till platsen för sin fria vilja. Vår fria vilja består inte i att välja mellan njutning eller lidande. Det är det som fört oss till denna plats, detta tillstånd. Nu ligger vårt val i någonting annat, ovan njutning och lidande, någonting i en högre dimension.

Det finns ett skikt i den här världen, genom vilket vi har förts, från en dålig plats till en annan plats, som verkade bra, bättre än den förra, för lidandet i den var mindre. Och innan man anade det, verkade även denna plats dålig, och det blev dags att röra sig vidare. Men vi ser att oavsett vart vi går härifrån blir det bara värre (en större ondska kommer att visa sig).

Därför förblir vi, inom ramarna för denna värld, på samma plats. Det jag behöver är att komma ut ur den, upp, till en annan dimension. Jag måste välja helt nya och annorlunda värderingar för vad jag kallar ”gott och ont” – att mäta det relativt ”mottagande och givande” och ”sant och falskt”, istället för att välja att mäta gott och ont gentemot ”njutning och lidande” så som jag nu gör. Njutning och lidande upplevs av min djuriska kropp; sant och falskt upplevs av människan i mig.

Med andra ord ligger mitt val i utvecklingen från den andliga gen jag har fått, till den riktiga mänskliga nivån. Detta utgör min fria vilja: att välja nya omsorger, ett nytt mål, och en helt annorlunda dimension.

Då kommer jag att förnimma allt som förblir nedan, i den här världen, enbart till den grad det är nödvändigt, och jag väljer att engagera mig i människan i mig. Jag har en punkt i hjärtat, den första andliga genen (Reshimo), från vilken jag börjar utveckla människan i mig. Hur gör jag detta? Jag gör detta genom att välja omgivningen, böckerna, och läraren.

Kategori: Dagliga kabbalalektioner, Fri vilja, Lidande - Kommentarer inaktiverade för Mitt val: En högre dimension

Fråga: Nu gör rika människor avkall på sina pengar för samhällets väl. Det faktum att de vinner på det är irrelevant. De tror fortfarande att om de bygger ännu ett sjukhus eller en skola i Afrika, kommer de att gagna samhället. Till och med mina afrikanska släktingar som bor i Europa säger att det inte kommer att hjälpa om vi inte tvingar afrikanerna att arbeta, men afrikanerna vill inte arbeta.

Svar: Vi har faktiskt förhindrat dem från att göra det. Förr brukade Afrika producera och exportera olika varor, men vår felaktiga attityd gentemot denna kontinent förändrade allt.

Fråga: Vad ska de sex miljarderna på denna planet göra? Vi hittar på arbete för människor bara för att hålla dem sysselsatta. Skapades denna komplexa värld för att alla skulle vakna upp på morgonen, åka överbelamrad transportation, komma till jobbet, utföra mekaniska handlingar, komma hem igen, och fortsätta så resten av sitt liv tills man dör?

Svar: Vi har förvandlat oss själva till slavar. Men nu förändras vår perception. Människan skapades för att utföra en helt annan sorts arbete — att arbeta på sig själv och inte inom produktion.

Alla förstår vi att en procent av befolkningen kan förse resten av världen med allt den behöver för att upprätthålla ett vettigt liv, ett hem, en familj, hälsovård, och allt övrigt. Högst 1%, och detta kommer snart inte heller längre att behövas då det kommer att ersättas med automatiserade maskiner och datorer som kommer att producera praktiskt taget allt.

Människan kommer däremot bara att ägna sig åt att styra naturens två krafter, kraften av mottagande och kraften av givande i vilka vi måste existera. Vi måste utveckla kraften av givande i oss jämte kraften av mottagande och sträva efter att balansera dem.

Implementationen av integral utbildning och uppfostran i skolor kommer att innebära att en person efter ett antal lektioner kommer att börja förstå att världen är helt annorlunda, att man inte behöver ha kontroll, gå till arbetet, arbeta hela dagen, komma hem, gå och lägga sig, och fortsätta så om och om igen. Han kommer plötsligt förstå att detta inte är hans öde och det aldrig kommer att hjälpa någon.

Det visar sig att det finns en metod som höjer oss till nästa nivå, och om vi inte når den av vår egen fria vilja, kommer naturen att knuffa oss i denna riktning.

[107660]

Från programmet ”Den globala krisen” på kab.tv, 2013.03.19

Kategori: Frågor & svar, Fri vilja, Integral uppfostran, Samhälle, Utbildning, Världen - Kommentarer inaktiverade för Varför skapades människan?

Fråga: Om alla mina tillstånd bestäms av den högre kraften, var är då mitt ansvar för dåliga handlingar?

Svar: Jag kan inte ändra stadiet jag redan är i. Jag förberedde detta tillstånd med Skaparen som hans partner. Jag hade en möjlighet att förbereda mig själv så att tillståndet som närmar mig nu skulle ha manifesterat sig i en bättre form, men jag gjorde inte det.

Det nuvarande stadiet i sig kan inte ändra sig. Det är det naturliga resultatet av alla tidigare förhållanden som jag absolut kunde influera.

Jag kunde ha lagt ett ägg under en höna, jag kunde lagt det i solen, eller så kunde jag ha lagt det i en inkubator och följaktligen kommer jag få resultat som avgör min utvecklingshastighet och min attityd. Allting kommer skilja sig!

Men när jag finner mig i någon situation, så är det redan för sent för att göra något åt det. När jag agerat enligt principen ”om jag inte är för mig själv, vem är det då” och till slut, då jag upptäckt att ”det finns ingen annan än Han” tar jag emot denna utdelning. Jag gör det mesta utav detta och inser att jag från början var tvungen att nå ett tillstånd som detta.

Alltså, om allting redan är etablerat från början, var är då min fria vilja? Men bara efter att ha rättfärdigat mitt nuvarande tillstånd som korrekt och redan etablerat från början, eftersom ”det finns ingen annan än Han”, kan jag avgöra vad jag ska göra sen och säga: ”om inte jag är för mig, vem är det då”.

”Om inte jag är för mig, vem är det då” är perioden då jag agerar och arbetar som om Skaparen är bredvid mig, eftersom jag inte vet var Han är, detta är dolt för mig. Men varför behöver jag agera så här? Om jag gör rätt ansträngning, då kommer jag idealiskt att acceptera hela tillståndet som att det kommer från den högre kraften, från”det finns ingen annan än Han”.

Genom att arbeta så här förbereder jag min perception för kommande tillstånd. Skaparen kan avslöja ett tillstånd för mig idag som verkar hemskt. Men efter den förberedelse som jag gör nu, då jag arbetar efter principen ”om inte jag är för mig vem är det då” accepterar jag detta tillstånd som en manifestation av absolut godhet från Skaparen, som gynnade mig. Detta blir min belöning vid slutet av ”en hel arbetsdag”.
[105435]

Från den första delen av den dagliga kabbalalektionen, 2013.04.17, Rabashs skrifter

 WMV |  MP3

Kategori: Dagliga kabbalalektioner, Frågor & svar, Fri vilja, Inre arbete - Kommentarer inaktiverade för Ansvar för vad som kommer ut ur ägget

När man utför andligt arbete, brukar man vanligtvis inte känna att man verkligen utför det, att man anstränger sig. De förloras på något vis, som om i tomma intet, ett tomt hål, som efteråt långsamt fylls. Man ser det inte, och först när ens ansträngningar når hålets kant, och står inför att rinna över, då börjar man känna resultatet av ens arbete. Därmed är ömsesidigt stöd mycket viktigt vad gäller fyllandet av detta utrymme.

Baal HaSulam ger ett mycket bra exempel, när en person kommer in i kungens skattkammare och gradvis tar ut en viss mängd mynt, så mycket som de ger honom, varpå vakterna slår ut dem ur hans händer, då han åter går in och återigen slår de ur dem, o.s.v. Detta innebär att en konstant och mycket seriös ansträngning behövs.

Man är inte förmögen att arbeta på detta vis. Man måste se resultat; antingen knuffar problemen på bakifrån, eller så drar någon form av avsikt en, någon värdig anledning. Och när inget av detta existerar, finner man sig själv som om i rymden, man rör sig, men det finns ingen energi. Här ger gruppen en denna energi. Det är inte heller viktigt om det var korrekt eller inkorrekt, eller om det var på riktigt; det viktiga är att man kommer att bli inspirerad.

Därmed är huvudsaken i vårt arbete att hela tiden upptäcka storheten och att visa de andra att du redan är där.

När man ser att andra har någon form av intention, plötsligt visar att de tänker och befinner sig i någon form av inre spänning, då tvingas man också att vakna upp: “Vad är det som händer med mig? Var är jag?” På detta vis återvänder jag till intentionen. Dessa intentioner kopplas gradvis samman och ger sin påverkan, sitt resultat. Alltså finns det inget behov av att glömma detta, utan att se det av nödvändighet.

På detta sätt kan kvinnor göra mer än män, eftersom de av sin natur är skapta för att skapa begär och med det få männen att förverkliga dem. Därmed måste de jobba tillsammans och inte glömma det under alla våra aktiviteter.

Det spelar ingen roll vad vi gör. Vi kan lägga vår intention till allt.

[92787]

Från en måltid under kongressen i Georgien, 2012.07.11

Kategori: Bön, Fri vilja, Kongresser - Kommentarer inaktiverade för Intention överallt och alltid

De som har punkten i hjärtat – de som fick den i det forntida Babylon har till idag gått igenom många reinkarnationer, eller de i vilka den vaknat upp idag – är de enda som har fri vilja. Det är på grund av att det finns två krafter i dem: viljan att ta emot och viljan att ge. I alla övriga, finns bara kraften att ta emot, viljan att ta emot, vilken totalt kontrollerar dem. Kraften att att ta emot finns där, men visar sig inte.

De har inte möjligheten att bedöma sig själva och helheten på skalan mellan de två krafterna åt ena sida eller den andra. Men om punkten av givande vaknar i människan, kan de ändra sitt öde och ödet för hela välden. En sådan människa kallas yashar-El (direkt till skaparen) på grund av attributen de har fått från Skaparen. De kan välja att döma sig själva och hela välden till korrigeringens vågskål.

De är väldigt annorlunda andra enligt sin natur även i vår värld, som ett resultat av den punkt som verkar i dem. Bara de som har punkten av kraften att ge, har fri vilja. Därför är de den innersta delen av välden, för de är nära Ljuset som är överallt. Genom dem kan ljuset nå hela systemet, alla andras kli, alla andra människor i den här välden.

De måste utföra korrigeringen och de är ansvariga för tillståndet i världen, det sätt världen avancerar mot den övergripande korrigeringen. Därför måste vi försöka samla alla människor i vilka punkten i hjärtat har vaknat till en stark och enad grupp. Denna union ska kallas den inre mittpunkten, hjärtat av välden.

Genom att förenas och annullera vårt ego, kommer vi närmare skaparen, till kraften att ge. Å andra sidan kommer Ljusets påvekan att spridas genom oss över hela världen. Det är hela vårt arbete. Alla ansträngningar är bara till för att bringa belåtenhet till den övre kraften. Genom det upptäcker vi den övre kraften och identifierar oss med den, vilket innebär att vi når fram till målet med skapelsen.

Det viktigaste är föreningen mellan oss i syfte att öka kraften att ge och höja dess vikt, för att komma så nära Ljuset som möjligt, till dess attribut och därmed utvecklas.

Från förberedelsen till den dagliga kabbalalektionen 2012.11.29

 WMV |  MP3

Kategori: Dagliga kabbalalektioner, Enighet, Fri vilja, Israel - Kommentarer inaktiverade för Världens inre hjärta

Fråga: Inom metoden för integrerad uppfostran uppmärksammas speciellt korrelationen mellan medvetandet och känslorna: I den vanliga världen av egoism och utanförskap, är begär och tankar gömda djupt inom en människa och är ofta oåtkomliga för hennes medvetande. Vanligtvis genererar detta negativa känslor som: Ilska, irritation, och smärta. Vad är rätt sätt att knyta an till känslor så de inte hindrar kommunikationen mellan människor?

Svar: Den integrerade utbildningsmetoden tar först och främst med i beräkningen att känslor och begär är huvudsaken.

Vi vet inte var de kommer ifrån eller hur de uppenbarar sig i oss. Alla medvetandets kvaliteter och tankar är till för att realisera dessa känslor och uppfylla oss själva.

Vårt grundläggande begär är begäret att glädjas. Vem, vad och hur är konsekvenser. Njut! Och detta är anledningen till att hela vårt sinne enbart utvecklas till graden av våra begär och enbart för att tjäna dem. Stora begär utvecklar en stor hjärna i människan. Egoismen, som växer från generation till generation och under loppet av människans liv, utvecklar ens medvetande.

Ett djurs utveckling upphör till exempel praktiskt taget några veckor efter dess födsel. Det har redan alla sina givna instinkter, och det anpassar sig till sin omgivning. Därför begår djur inga misstag. De vet hur de ska bete sig, hur de ska klara sig, och hur de ska interagera med omgivningen. Deras medvetande och känslor befinner sig instinktivt i balans. Även i detta fall är begäret primärt och medvetandet sekundärt. Ett djur förstår vilka av sina begär det kan förverkliga och vilka inte, och detta begränsar i motsvarande grad dess medvetande.

Men människan har här ett stort problem. Saken är den att när hennes egoism utvecklas, ger den henne begär hon inte är i stånd att uppfylla. Därför stänger hon sig inne, isolerar sig, blir brutalare, tävlingsinriktad, och så vidare.

Om hennes begär skulle korreleras med alla andra begär (hennes och omgivningens) på så vis att de harmoniskt skulle komplettera varandra, skulle det inte uppstå några konflikter, och hennes medvetande skulle expandera obegränsat.

Eftersom det integrala samhället är ett samhälle av absolut integrering av alla i alla, innebär detta att människan erhåller hela samhällets begär. Hon förstår vad det är som spelar roll för samhället, och hennes sinne upphör därmed att vara personligt för att istället bli integralt, och använder det för att tänka istället. Det är som att sätta på ett par glasögon genom vilka man ser en integral bild av världen, då man förstår att man själv och världen är ett helt; det som är bra för mig och det som är bra för världen är samma sak.

Det finns naturligtiv ingen motsägelse i denna harmoniska korrelation mellan en själv och världen. Man kan helt enkelt öppna sig utan någon rädsla; man förstår, ser och känner allt i enlighet med detta, och tar aktivt del i varje handling, i allt. Varenda anledning att vara olycklig eller att tävla med andra försvinner.

Alltså måste vi föra alla till detta tillstånd utan att begränsa deras begär, tankar och medvetande, och vi måste från början agera på ett helt annorlunda sätt för att förse alla med förklaringen att vi alla är inkluderade i varandra och att ett visst gemensamt begär håller på att skapas.

Denna sammanslutning av alla begär är den nya sak vi håller på att skapa. Vi skapar systemet ”Adam”, vårt gemensamma begär och medvetande i enlighet med det. Någonting integralt framträder ovanför oss, och vi existerar i det.

På detta vis ägnar vi inte personerna någon uppmärksamhet alls, utan enbart deras mål, deras inkludering i detta kollektiva, den nästa graden i vår utveckling. Vi begränsar inte personerna; de känner inte att de befinner sig under ett visst tryck. De har ingenting att dölja. De förblir praktiskt taget som de är, men hela utvecklingen riktas mot integration.

Harmonin mellan känslor och medvetande utvecklas när man börjar känna en större och större förbindelse mellan sig själv och de andra, med vad den nuvarande världen kräver av oss men som vi ännu inte är redo för.

Integral utbildning avser att rikta människan mot att börja känna ”vi”, den kollektiva mänskligheten, och agera baserat på det. Först då kommer man att uppleva sitt tillstånd som fritt. Det är just här ens fria vilja och frihet att agera kommer att manifesteras, men bara när man har inkluderat sig själv i det.

Men om man kommer ut ur detta tillstånd igen och återigen faller ner i sin småaktiga egoism, uppstår samma problem igen. På detta vis hjälper naturen oss genom att visa oss att vila enbart står att finna i integration, och i isolation återfinns ett privat fängelse och avsaknad av frihet.

Från ”Ett samtal om integral utbildning” #9, 2011.11.15

Kategori: Fri vilja, Integral uppfostran, Perception, Samhälle, Utbildning - Kommentarer inaktiverade för Att se genom integrerade glasögon

Kategori: Dagliga kabbalalektioner, Fri vilja, Inre arbete - Kommentarer inaktiverade för Punkten mellan accelerationen och språnget

Fråga: I grund och botten har jag ingen fri vilja. Naturen regerar över mig. Så beror allt verkligen på mig?

Svar: Skapelsen börjar med den stilla nivån, följt av de vegetativa, djuriska och mänskliga nivåerna. Även den mänskliga nivån börjar utvecklas från den stilla nivån och genomgår samma stadier. Så här skedde utvecklingen på jorden under miljarder år.

Slutligen har vi nått graden ”människa i människa” och blivit ansvariga. Vi brukade leva som djur under en käpp, men nu måste vi leva upp till vissa krav. Vare sig vi gillar det eller inte måste vi idag göra vissa handlingar.

Några tusen år efter det som skedde i det antika Babylon får vi återigen metoden för korrigering. Fri vilja, så väl som det ansvar som medföljer den, börjar just med ”människa i människa”, vår nuvarande nivå. Vi talar om absolut godhet, om syftet med skapelsen, och om hur man ska stanna på rätt kurs, för att utvecklas utan kataklysmer.

Den medvetna utvecklingen börjar nu, medan det fram till vår tid var lidande som drev på egoismen att utvecklas. Utan dessa injektioner hade den inte tagit ett enda steg.

De stilla, vegetativa och rörliga nivåerna av naturen äger ingen fri vilja. Det gör inte heller en människa som finns på de stilla, vegetativa eller rörliga nivåerna. Möjligheten till fri vilja dyker upp först nu. Nu har du trots allt ”punkten i hjärtat” och du kan använda den för att ansluta till vännerna och finna oändligheten i er enighet.

Fri vilja är omöjlig utan inre kamp. Du väljer med vem du vill vara: dina vänner eller dig själv. Det är antingen vi eller jag.

Absolut godhet väntar oss alla vid vägens slut, men du har fått möjligheten att välja, och därmed kan du redan sikta på det. För detta måste du alltid hålla dig till mittlinjen, genom att använda ditt ”jag” och omgivningen tillsammans.

Från den fjärde delen av den dagliga kabbalalektionen 2011.03.25, Principer för global utbildning

WMV | MP3

Kategori: Andlighet, Dagliga kabbalalektioner, Egoism, Evolution, Frågor & svar, Fri vilja, Inre arbete - Inga kommentarer →

Fråga: Vilken kraft är det som lyfter världarna på lördag efter att Adam HaRishon är född och innan han faller i synd?

Svar: Det finns en kraft uppfattad som en ”väckning från Ovan” (Itaruta de-Leila). Det kan enkelt ses som det övre Ljusets expansion från världen av oändlighet medan vi varken vet hur eller varför. Men sanningen är att det finns ingen ”väckning från Ovan” förutan en ”väckning från nedan” (Itaruta de-Letata), från skapelsen själv.

Det finns en kedja av informationsbärande gener (Reshimot) som måste utvecklas och bli klargjorda en efter en, som nedstiger från de stilla, vegetativa, djuriska, och talande nivåerna. Reshimot av de stilla, vegetativa, och djuriska nivåerna utvecklas naturligt, omedvetet, på egen hand, för det finns ingen fri vilja på dessa nivåer.

De utvecklar sig en efter en och framkommer gradvis i ett tillstånd av ett kliv till en ny nivå. Var det kommer ifrån vet vi inte. Men det händer på grund av det faktum att förberedelsen på den stilla, vegetativa och djuriska nivån har blivit fulländad, och du börjar plötsligt känna hur ditt tillstånd har förändrats. Du börjar att tänka, se, och känna allting annorlunda.

Anledningen är att Reshimot som är under din medvetenhet, förståelse, förberedelse, fria vilja, och som blir uppfattade naturligt har förverkligat sig. Skaparen förbereder alla omständigheter åt dig att använda din fria vilja, och du måste själv prestera nu.

Det kan liknas vid hur du inte kontrollerar processerna i din fysiska kropp. Du behöver inte tänka på hur alla atomer och molekyler förflyttas i den, hur metabolismen och olika invändiga system fungerar. Föreställ dig hur komplexa dessa processer med oändligt antal förutsättningar är, och allt fungerar automatiskt.

Andlig utveckling är likadant: Den Övre kraften för oss till punkten där vår fria vilja har sin början. Och detta expanderar till hela systemet, hela begäret som skapades av Skaparen, hela den stilla, vegetativa och djuriska naturen, dess enorma system. Men det är inte vårt jobb och det sker automatiskt, tack vare samverkan av Ljus och begär.

Ljuset påverkar begären; begären svarar till Ljuset; och på detta sätt strävar helar världen, hela universum, allting, efter att uppnå balans. Det enda undantaget är människan!

Och så är det idag i vår värld: Hela naturen existerar i balans, men problemet är i människan, som måste utöva fri vilja och etablera denna balans. Som det är i den andliga världen, alla händelser före Adams syndafall, inkluderat själva fallet, fortskred under kontroll av kraften från Ovan (Itaruta de-Leila), genom kedjan av Reshimot, tills vi når stället av fri vilja. Och där fryser allting, och väntar tills människan gör ett val.

Det är vad som faktiskt händer i vår värld idag: Naturen väntar på oss att göra vårt val. Den kommer att pressa oss medan den väntar, Reshimot av den stilla, vegetativa, och djuriska nivån hopar sig och för oss till ett flertal problem på alla plan av den yttre världen, tills att vi slutligen bestämmer, på vår talande nivå, att vi måste gå framåt mot korrigeringen.

Den stilla, vegetativa, och djuriska naturen pressar oss, så vi ska kunna fortsätta på vägen av korrektion på vår mänskliga nivå.

Från den tredje delen av den dagliga kabbalalektionen 2/17/2011, Talmud Eser Sefirot

Kategori: Dagliga kabbalalektioner, Fri vilja, Inre arbete, Kris - Inga kommentarer →