Coronavirusepidemin har gjort en sådan explosion runt om i världen, som om ett världskrig bröt ut, och har lett till en ekonomisk kris och känsla av förtvivlan och rädsla. Varför har människor fortfarande inte insett behovet av att återuppbygga världen genom att göra betydande förändringar i samhället?

Faktum är att alla agerar utifrån sin egen personliga, individuella egoism. Därför brydde sig ingen om vad som hände i världen och med andra människor, det viktiga var bara det som berörde honom personligen. Vi tittade på hur andra led och var inte särskilt imponerade. Huvudsaken är att vi mår bra och att vi tryggt kan existera och lyckas.

Men här befinner vi oss plötsligt i en annan värld och känner att samhället, miljön, landet, människorna, och världen, allt har blivit sammankopplat och beroende av varandra. Vi vidarebefordrar ett dödligt virus till varandra, vi kan inte resa fritt och tvingas lyda nedstängningsregler.

Å ena sidan var vi tvungna att bryta de användbara banden som fanns tidigare och lät oss flyga jorden runt, resa, och lära känna varandra. Dessutom tvingades vi isolera oss ännu mer, ta på oss masker och handskar, och hålla ett avstånd på två meter mellan varandra.

Några nya obligatoriska regler som vi inte gillar särskilt mycket sattes i kraft. Det är som om naturen säger till oss: ”Ni kan inte bete er som förr, ni måste ta avstånd från varandra. Ni kan inte åka dit ni vill och resa runt i världen, ni kan inte skicka era barn till skolan och dagis.”

Vi känner att naturen sätter en kil mellan oss och lär oss hur förbindelsen mellan oss ska vara. För att förbindelsen ska vara ny, bra, och korrekt måste den följa de nya lagar som coronaviruset lär oss. Om vi ​​följer dessa lagar, då kan vi kommunicera med varandra; och om vi inte följer dem, då måste vi inte närma oss varandra.

Naturen börjar lära oss nya kommunikationsformer mellan varann, och snart kommer vi att inse att detta är till vår fördel. Jag kan bara få kontakt med andra om jag agerar för deras fördel och inte för min egen fördel. Detta är läxan naturen lär oss. Genom karantänen, genom oförmågan att kommunicera, flyga, och resa, visar den oss att vi bara kan vara i kontakt under förutsättning att vi bryr oss om varandra och tänker på andras bästa.

Ni är välkomna att gå ut på en promenad, besöka andra, kommunicera, bara om ni tänker snällt på varandra och tar hand inte om er själva, utan andra. Det är så naturen gradvis kommer att lära oss goda relationer.

Detta kommer att ske snabbt och smärtfritt om media samarbetar med kabbalister som förstår hur de ska bete sig för att hjälpa naturen att förändra det mänskliga samhället, för att flytta det till nästa nivå, och för att förmedla till alla vilken form av relationer vi bör komma till.

”Den ene vill hjälpa den andre” att skapa en förbindelse mellan oss över hat så att vi förstår att framtiden är omöjlig utan goda relationer. Det beror på oss om vi når dem på ett kort och enkelt sätt eller på ett långt lidande, inklusive världskrig.

Det beror på kabbalister och media hur snabbt mänskligheten kommer att gå igenom övergångsperioden och etablera nya förbindelser mellan människor så att naturen ska sluta trycka på oss och begränsa oss. Vi kommer inte att behöva något yttre tryck eftersom vi själva kommer att förstå vad som är bra för oss.

Från KabTV:s ”The World”, den 27 december 2020.

Kategori: Coronavirus, Globalisering, Hälsa, Kris - Kommentarer inaktiverade för Lärdomarna från 2020

På nyårsafton är det vanligt att summera resultatet från det gångna året. År 2020 kommer att gå till historien som en symbol för coronavirusepidemin som spred sig över hela världen.

Dessutom var det fullt av andra händelser: det var krig, inbördes oroligheter i olika delar av världen, naturkatastrofer, omfattande skogsbränder i Kalifornien och Australien, ekonomisk kris, en fruktansvärd ökning av arbetslösheten runt om i världen.

Med allt detta kan jag, som kabbalist, bedöma det gångna 2020 som det mest progressiva i historien. Mänskligheten har börjat skaka av sig, för att bli av med värdelösa vanor som jakten på pengar, underhållning, restauranger, och från önskan att bli fylld av njutning utan att tänka på något annat.

Och så slog naturen oss i ansiktet och tvingade oss att sluta. Vi hade inget annat val än att stoppa detta lopp och åka hem. Epidemin har tvingat oss att gå tillbaka och tänka på våra liv eller att åtminstone överge gamla vanor. Och detta är bra, eftersom mänskligheten tvingades skifta från ett liv i jakten på pengar och makt till andra tider, till nya värderingar.

I år lyckades vi göra detta även om det inte var vårt eget val utan genom ett dekret från ovan. I denna mening har coronaviruset verkligen gjort oss en stor tjänst, och i dag är vi i ett helt annat tillstånd. Vi stängde många verksamheter som inte var nödvändiga.

Vi slutade förgifta och förstöra naturen, fälla träd, döda djur, och åtminstone dramatiskt minskade skadorna. Jorden började återhämta sig från den förödelse vi hade åsamkat den under de senaste decennierna.

Jag hoppas verkligen att dessa positiva förändringar kommer att fortsätta. Epidemin kommer inte att sluta bara så eftersom detta inte är en katastrof utan en enorm hjälp från naturen.

Det står skrivet att ”genom Skaparens slag botar Han.” Coronaepidemin var ett botemedel mot vår alltför utvidgade egoism. Därför hoppas jag verkligen att vi kommer att dra korrekta och användbara slutsatser av det för vår fortsatta utveckling.

Från KabTV:s ”The World”, den 27 december 2020.

Kategori: Ekonomi, Globalisering, Hälsa, Kris - Kommentarer inaktiverade för Oförglömligt 2020

Fråga: Forskare tror att lathet är en av de mest användbara egenskaperna. De har bevisat att lathet förbättrar hälsan, gör oss mer produktiva, ökar kreativiteten, skyddar hjärnan från överbelastning, förbättrar koncentrationen, ökar hälsan, och förlänger livet.

Hur bekämpar vi lathet och bör vi bekämpa den över huvud taget?

Svar: Vi utvecklas i en pågående teknisk och psykologisk evolution. Som ett resultat, med vår teknik och de senaste kommunikationsmedlen, binder vi oss mer och mer och arbetar oavbrutet.

Så var det inte tidigare. Tvärtom, den större delen av tiden tillbringade människor hemma i sina byar, engagerade i många andra aktiviteter. Inte ens gemene man arbetade från gryning till skymning.

Allt började på artonhundratalet med utvecklingen av ångmaskiner och andra tekniska innovationer. Det visar sig att ju mer vi kan uppfinna, desto mer jobbar vi och spänner oss till en vagn som vi måste dra själva. Detta är fel.

En person borde arbeta mindre. Han borde sitta vid elden som i forna tider (bildligt talat), dansa på ängen, besöka vänner och släktingar, tillbringa den större delen av tiden i alla möjliga hem eller sociala tillställningar, och ha tid att koppla av. Men i alla fall, ägna inte all din tid åt arbete som ingen behöver, vilket bara görs för att lägga till nollor till någons konto.

Därför är det inte dåligt att vara lat, det är till och med fördelaktigt.

Fråga: Finns det något sådant som lathet i en persons andliga utveckling?

Svar: Ja, vi välkomnar det väldigt mycket. Andlig lathet hjälper en person att inte göra något överflödigt, annars leder det hela världen till förstörelse. Därför sägs det: ”Sitt istället för att stå. Stå istället för att gå” och så vidare. Det vill säga att lathet är nyttigt. Mindre rörelser leder till färre problem.

Från KabTV:s “Kabbalah Express”, den 6 november 2020.

Kategori: Hälsa - Kommentarer inaktiverade för Användbar lathet

Kategori: Globalisering, Hälsa, Kris, Okategoriserad - Kommentarer inaktiverade för Coronaviruset förändrar verkligheten, Del 2

Fråga: Under de senaste åren har en tendens att återvända till naturen blivit mycket populär, inklusive att konsumera färre moderna, konstgjorda saker. Detta avser även medicin, där naturmedicin och homeopati blir allt populärare över traditionell behandling med kemiska droger.

Människor föredrar naturliga produkter utan kemiska gödningsmedel, naturlig förlossning utan att använda smärtstillande. Varför är det så att fler och fler människor känner ett behov av att gå tillbaka till naturen?

Svar: Förr i tiden fick människor mat och läkemedel från omgivningen, genom att använda olika växter, djur och naturliga gåvor från skogen. Och även i dag finns människor som vet hur man använder dessa saker. Människor var närmare naturen, som inte var så förorenad som i dag.

Innan vi uppfann förbränningsmotorn, som går med diesel eller gas, förgiftade vi inte miljön. Vår mat var fri från kemikalier eftersom den var naturlig. Människor åt kyckling och fisk som kom från naturliga levnadsförhållanden. Men under de senaste åren har situationen förändrats drastiskt.

Förr i tiden använde läkare naturliga mediciner. En gång när jag reste genom Kanada, besökte jag en gammal by som bevarades som ett museum. Det fanns en intressant punkt: en byläkares hem. Och runtom fanns jordbruksland där han odlade medicinalväxter som han torkade i huset.

Det var uppenbart att det var en riktig produktion. Vanligtvis var en läkare en mycket förmögen person eftersom alla behövde honom. Och läkaren visste verkligen hur man kunde bota. Annars skulle ingen kalla på honom. Varje by hade sin egen sjukstuga som drevs av dem som hade kunskap och yrket fördes vidare från generation till generation. All medicin togs från naturen.

Vi ser att djuren botar sig med växter. Som när en hundägare tar ut sin hund och hunden genast börjar söka efter växter att konsumera. Den känner vilken växt som är nödvändig för dess kropp. på samma sätt är våra kroppar också djur och det är verkligen synd att vi har distanserat oss så mycket från naturliga läkemetoder.

Men en modern människa vet inte hur man behandlar sig med växter. Och det är omöjligt att föreställa sig att alla invånare i en stad med en befolkning på många miljoner skulle resa till en skog i jakt på medicinalväxter för sin behandling.

Det är säkert att den teknologiska processen inte kan vändas. Men efter alla våra förhoppningar om tillhörande välstånd och lycklig framtid, börjar vi plötsligt tvivla på att denna utveckling har varit till vår fördel. Vi ser många negativa konsekvenser, även om vi försöker ignorera dem eller tänka att de är oundvikliga.

Hela vår utveckling (inom teknik, medicin, familjeliv, utbildning etc.) har passerat en viss topp och även om vi trodde att vi bara skulle stiga högre och högre, började vi att sjunka. Vi håller inte balansen genom att flytta till mittlinjen, utan i stället lutar vi åt ena sidan och förlorar vår balans.

Kanske måste vi ompröva vår inställning och välja mittlinjen så att vi inte kastar bort de naturliga metoder som finns för behandling och helt gå över till kemikalier.
[162234]

Från KabTV’s “A New Life” 20150630

Kategori: Barn, Globalisering, Hälsa, Kris, Utbildning - Kommentarer inaktiverade för Tillbaka till naturen

Åsikt (Karlheinz Ruckriegel, lyckoforskare vid Georg-Simon-Ohm Hochschule, University of Applied Arts i Nürnberg): ”Där människor går igenom en daglig kamp för att överleva, där är det osannolikt att de är helt nöjda med sina liv. Det finns ett direkt samband mellan inkomst och tillfredsställelse. De säger att lyckan inte kan finnas i pengar, utan i dess kvantitet.

”Men från och med bruttonationalprodukten per capita på 10 tusen dollar per år, försvagas detta beroende och efter 20.000 förloras det helt.  Förr arbetade arbetare helt enkelt hårt från början till slut, fick betalt och krävde inte något annat.

”I dag är självförverkligande det viktiga, att vara engagerad i intressanta frågor. I arbetslivet söker människor framgång, vänskap, erkännande, projekt med en framtid och möjligheter att avslöja sina talanger. I allmänhet är bruttonationalprodukten inte en indikator på allmän tillfredsställelse.

”Ju större samhällelig ojämlikhet, desto mindre lyckliga medborgarna finns det. Detta är särskilt tydligt då människor redan vid födseln ges ojämlika chanser, och de kan inte förändra situationen under hela sin livstid. Detta påverkar båda objektiva indikatorerna, så som förväntad livslängd och hälsa.

”Nivån av välbefinnande sker genom sociala kontakter, aktivt deltagande i det offentliga livet, arbete som ger tillfredsställelse, välvilja, hälsa och inre frihet.

”Tesen om lyckans vetenskap är inte längre kontroversiell, utan vetenskapligt bevisad.”

Min kommentar: Vår egoism växer och kräver större kvalitativ uppfyllelse. I dag, mer än någonsin, vill människor med stort allvar studera källor till lycka.
[138633]

Kategori: Egoism, Ekonomi, Hälsa, Kris, Samhälle - Kommentarer inaktiverade för Lyckans vetenskap

Fråga: Varför behövs sjukdomar och fysiskt lidande?

Svar: Detta är följden av det allmänna okorrigerade egot. Så länge som det existerar i själarna, även den korrigerade själen, som är helt förenad med de okorrigerade själarna, kommer vi att känna lidande.

Fråga: Det är möjligt att förstå varför lidandet behövs för kabbalister, så att de kan lära sig att höja sig över den fysiska nivån, men hur är det med vanliga människor?

Svar: Vi är alla kollektivt beroende, som en enda enhet, en själ, ett begär att erhålla. Om det är ”för sin egen skull”, då drabbas vi, om det är ”av hänsyn till Skaparen”, likt Ljuset, då åtnjuter vi.

Fråga: Är det inte grymt att fylla stackars varelser med lidande?

Svar: Skaparen tar vårt slutliga tillstånd i beaktande; Hans agerande härstammar från behovet att föra oss till det fullständiga slutet av korrigeringen och till perfektion.

[138262]

Kategori: Andlighet, Egoism, Hälsa - Kommentarer inaktiverade för Sjukdomar är en följd av egoism