Baserat på vår kunskap om splittrandet av det generella begäret och genom metoden för dess korrigering, bygger vi allt vårt arbete i en grupp på kongresser, i grupper av tio, och mer. Allt är byggt på studerandet av materialet, hur det splittrades under shvira (splittringen) och på vilket sätt det förenas under inflytandet från ljusets kraft. Genom att acceptera och följa kabbalisternas råd, skrivna i en psykologisk form som är närmast oss, lär vi oss att uppföra oss, på vilket sätt vi ska ansluta till varandra i en grupp, stödja vännerna, och uppnå stadier där vi lovar att stödja varandra i vår förening. Existensen av denna förening, den exakta intentionen i den, kallas arvut, där var en av oss är redo att stå som garant för en vän. Just genom detta arbete börjar vi inse att vi inte kan korrigera oss själva. Framför oss ligger en enorm värld, men det ser bara ut som om den är enorm för oss eftersom den är fragmenterad och expanserad av vårat ego, men det ögonblick vi börjar att sätta det samman, ser vi att detta är en enda enhet, en förenad kraft. Vi börjar förstå att världen inte är sådan som vi beskriver för oss själva. Allt vi ser omkring oss är reflektioner av våra inre egenskaper. Och även om det för oss verkar som om detta vore helt orealistiskt och till och med overkligt är alla människor, byggnader, universum och allt som finns i universum reflektioner av våra inre egenskaper: stilla, vegetativa, animaliska, och talande. De fyra nivåerna i mina inre egenskaper (stilla, vegetativa, animaliska och talande) är fyra olika nivåer av aviut (begärets tjockhet). Begär nummer ett, två, tre och fyra arbetar inom mig så att jag föreställer mig dem i form av överensstämmande bilder. Men när en person arbetar inte enbart med den separerande kraften, utan också med den förenade kraften, börjar han omedelbart förstå att det verkligen är så att vår värld essentiellt är en värld av ett illusion (vilket många fysiker redan är villiga att hålla med om), och att det finns en mångfald universa som beblandar sig med varandra, och att skapelsen enbart är en form av hologram eller matris. Det den kabbalistiska visdomen skrev om för 3 000 till 4 000 år sedan – vad Adam Harishon såg för mer än 5 700 år sedan – börjar fysikerna äntligen prata om idag. Alltså behöver vi nå vår första andliga nivå så snabbt som möjligt, därefter kommer vi inte ha några problem. Vi kommer förstå hur allt är organiserat. Huvudsaken är att den första delen verkligen är den svåraste. Och efter det kommer vi redan ha förmågor; det kommer finnas en förståelse av vad som händer. Men nu måste vi från fullständig ignorans träda in i en helt annan verklighet. Så kabbalisterna reducerade allt till enkla handlingar. De pratar inte om några komplicerande saker eftersom det inte finns någon att prata om det med. De pratar inte om nåra smarta handlingar med inre intentioner, inre klargörande, för vi känner inte detta ännu. Ingen av oss känner att vi inkluderar alla världar inom oss, att människan är som Olam Ein Sof (världen utan slut). När en person uppnår Olam Ein Sof, uppnår han allt. Till slut, kommer ett mångfacetterat system av världar uppträda där var och en av oss inkluderar hela systemet inom oss. Kabbalisterna talar alltså inte om detta för att allt detta är väldigt förvirrande och inte tillför något. De ger oss råd hur vi ska göra, och baserat på detta följa alla lagar och generella regler vad gäller uppförande i en grupp som vi studerar för att samla och föra ihop gruppen. Detta är det viktigaste.

[144309]

Från förberedelselektion 2 inför Kongressen i St. Petersburg 2014.09.18

Kategori: Andlighet, Inre arbete, Kongresser, Ömsesidig garanti - Kommentarer inaktiverade för Från total okunskap till en annan verklighet

Fråga: Vad måste man göra för att kunna handla andligt?

Svar: Ansträngningarna bör endast tillämpas på anslutningen med gruppen; detta är det enda som vi saknar. Vi är resultatet av splittring; vi är dess skärvor, så alla våra aktiviteter är riktade enbart mot anslutning mellan oss.

Det finns ingenting i någon av oss att korrigera! Detta är ett bittert misstag att ständigt gräva i och skylla oss själva. Detta är en klipa som suger alla krafter ur en. Jag har inget att rätta i mig; bara anslutningen mellan oss behöver korrigeras.

Detta är ett svårt och ödesdigert misstag; om vi skulle avstå från det, skulle vi uppnå korrigering mycket snabbt. Hela problemet är att vi inte uppmärksammar den plats där vi verkligen måste korrigera kärlet för att nå gudomlighet.

Vi behöver bara korrigera vår förbindelse. Vi behöver inte titta på oss själva och andra: Jag kan vara bra, jag kan vara dålig med fasansfulla egenskaper, men det är inte alls relevant för korrigeringen. Korrigeringen avser endast förbindelsen mellan oss.

Det är som ett volleybollnät där det viktigaste är trådarna och inte knutarna. Alla knutar är egoistiska och individualistiska människor. De har dykt upp i vår värld fram till vår tid och är i kontroll med våld. Men idag kan de inte längre dominera eftersom all vår makt har gått till trådarna. En helt annan metod har börjat.

Så det finns inget att korrigera i personen själv, bara inställningen till gruppen. Bara där kan ens fria vilja och säkerhet realiseras. Att förskjuta tyngdpunkten från personlig korrigering till allmän korrigering kallas att gå från etik, från moral, till anslutningens visdom, till kabbalas visdom.

Det är mycket viktigt att förstå detta synsätt eftersom vi fortfarande agerar på ett individuellt sätt och bara tittar på oss själva. Men detta har inget att göra med att upptäcka det onda eller korrigering. Därför sägs det att Torans åsikt är motsatsen till massornas åsikt, även motsatt de som vill fixa sig själva.

Detta definierar vår inställning till allt i livet: utbildning, kultur och politik; detta skiljer sig radikalt från den vanliga. Det är en helt motsatt inställning eftersom vi inte tillskriver någon vikt vid det som alla fäster uppmärksamhet vid. Vilken mening har det att investera i saker och ting om det inte hjälper?

Hela världen befinner sig nu i kris, eftersom den uppmärksammar personen istället för att uppmärksamma och korrigera förbindelsen mellan människor. Därför förlorar alla härskare sin makt och förmåga att styra någonting, för att världen blir mer och mer ansluten.

[131020]

Från förberedelsen inför den dagliga kabbalalektionen 2014.03.27

Kategori: Andlighet, Dagliga kabbalalektioner, Disseminering, Grupp, Inre arbete, Ömsesidig garanti - Kommentarer inaktiverade för Knutar och trådar i ett integrerat nät

Fråga: När vi arbetar tillsammans skapas ett ”kollektivt huvud”, som hjälper oss att klargöra saker och att snabbt lämna ett dåligt tillstånd. Men å andra sidan hör jag vänner säga ”detta tillstånd måste helt enkelt vara”.

Är detta ”måste helt enkelt vara” möjligt eller är det enbart genom förening med vännerna, eller kan man träna sig själv psykologiskt?

Svar: Du kan träna dig själv så att avståndet eller omständigheterna inte kommer mellan er. Det är möjligt eftersom allt beror enbart på vårt tillstånd.

En mor kan till exempel känna sitt barn och hela tiden tänka på det, även om hon är på jobbet eller långt bort från honom.

Fråga: Så varför ska vi arbeta så mycket på ömsesidig garanti? Vad är fördelen med det?

Svar: Ömsesidig garanti förser oss med platsen där vi tar emot uppenbarelsen av Skaparen. Alla måste vara involverande i ömsesidig garanti. Inget kan uppfyllas utan ömsesidig garanti. En individ är inte en soldat på ett slagfällt.

Märk hur ignoranta vi är när det kommer till att fullt förstå var det är vi avslöjar Skaparen. Så vi måste fortsätta arbeta och klargöra alla begrepp och tillstånd mycket mer.

[129407]

Kategori: Grupp, Inre arbete, Ömsesidig garanti - Kommentarer inaktiverade för Arbetandes och klargörandes

Endast vår uthållighet i att känna att det är nödvändigt med anslutning kan rädda oss. Sluta leka med andra saker och hoppas att något kommer att förändras med tiden, vi har lekt tillräckligt med andra saker. Alla relaterade aktiviteter är nödvändiga endast för att stödja det viktigaste: att förstå behovet av anslutningen.

Här måste det finnas en oupphörlig kollektiv insats tills vi lyckas. Vi får inte fly eller avledas från det målet i någon annan riktning. Vad vi än gör ska det endast vara avsett för att förstärka våra insatser att förbindas. Vi ska känna oro som går från hjärta till hjärta, tills vi lyckas. Det finns inga eftergifter här och förutsättningarna är kända: konstant uppfyllande av reshimot (informativa gener) enligt principen ”Jag har arbetat och jag har funnit”. Om vi ​​kan, övervinner vi, och om vi inte kan, gör vi inte det. Det måste finnas ett tydligt mål framför våra ögon och vi måste alla mobilisera för uppdraget.

Det finns nya studenter som ännu inte förstår och inte känner en total förtvivlan, det finns gamla elever som har blivit för svaga och känner att de har fångats upp av rutin. Men på det stora hela, måste vi stärka varandra. Bönen kan bara vara för anslutning, i annat fall hörs den inte. Om vi ​​inte längtar efter anslutning, ett ömsesidigt givande, att ge till Skaparen, då är allt annat en ”dödens dryck”. Vi måste klargöra detta grundligt.

Det viktigaste är den allmänna oron. Även om jag egentligen inte känner oro i mitt hjärta, måste jag ändå visa det för andra. Även om jag inte känner mig entusiastisk över målet för skapelsen just nu, måste jag ändå agera inför andra. Annars får jag inte vara en del av samhället.

Det måste vara det viktigaste kriteriet: En person är i gruppen för att stärka vännernas hjärtan på väg mot att uppnå målet, genom att öka vikten och storheten i målet. Om man inte gör det, finns det ingen plats för en här. Det är bättre att några få människor når målet, vad är annars nyttan med alla miljoner människor omkring oss, om de inte uppnår någonting och om den andliga kraften inte härskar över den kroppsliga nivån?

Alltså bör gruppen kräva av alla: antingen håller du din skyldighet att stärka vännerna vad gäller målets storhet, vikten av förbindelse, eller så lämnar du oss. Helt enkelt så.

Vad gäller nybörjare, bör uppdraget också förtydligas för dem i den utsträckning som de kan uppfatta det, eftersom det förutom det inte finns någonting annat.

Många åren går innan en person till en viss del börjar höra och uppfatta budskapet. Men vi har samlat tillräckligt med erfarenhet, befogenheter, kunskaper om källorna, och ansträngning för att uppfylla det. Dessutom kräven den yttre verkligheten att vi gör det.

[89718]

Från förberedelsen till den dagliga kabbalalektionen, 2012.10.05

 WMV |  MP3

Kategori: Dagliga kabbalalektioner, Grupp, Inre arbete, Ömsesidig garanti - Kommentarer inaktiverade för Allmän mobilisering

Om du inte utför rätt åtgärder under en nedstigning, skapar du en dubbel Machsom (barriär) framför dig. Du borde ha övervunnit en Machsom under uppenbarelsen av ett nytt tomrum, men du sköt upp det och sade att det inte stod i din makt att göra det. Nu måste du vänta tills Skaparen vänder sig till dig igen, vilket innebär att de nya villkoren för att korrigera detta fenomen kommer att avslöjas i dig igen, men på ett annat sätt. Skaparen byter ut en ängel, en kraft, med en annan och ger en chansen att avancera.

Man samarbetar inom ett helt system där man har att slutföra sin del, som beror enbart på en själv, för att säkerställa systemets existens och att föra det mot målet. Denna rörelse sker i hela systemet, där varje del sporras av och är beroende av andra i enlighet med ordningen för korrigering nerifrån och upp i kedjan av reshimot (informativa gener).

Vad händer med en person som inte fullgör sin reshimot? Andra måste göra den personens arbete. Så en person skadar allvarligt alla om han inte utför de uppgifter som visar sig för honom. Genom det skadar han hela systemet, hela gruppen. Han låter inte gruppen gå vidare och gör så att den måste jobba på extra korrigeringar för att slutföra det han inte kunde göra. De måste bära honom på ryggen, som i en strid, när du måste bära en allvarligt sårad soldat på en bår. Det är en mycket sorglig situation för gruppen.

Eftersom hela systemet är en helhet, och framväxten av reshimot avgör vem som ska agera först och vem som ska agera senare, och hur vi är kopplade till varandra, är alla våra handlingar beroende av varandra och kompletterar varandra. Genom att inte utföra din uppgift i tid, dömer du omedelbart dig själv och hela världen till syndens vågskål istället för att döma dig själv och hela världen till förtjänstens vågskål. Du står på vågen och får den att luta åt den ena eller den andra sidan genom att vara ansvarig för hela världen.

[88939]

Från den första delen av den dagliga kabbalalektionen, 2012.09.24, Baal Hasulams skrifter

 WMV |  MP3

Kategori: Dagliga kabbalalektioner, Grupp, Ömsesidig garanti, Världen - Kommentarer inaktiverade för Tvinga oss inte att bära dig på en bår!

Vårt mål är att nå likvärdighet och harmoni med ljuset, med andra ord, att nå korrigeringens fullbordan, evig kärlek och givande. Detta tillstånd kräver vår medvetenhet, samt känsla för och upphöjande till alla de egenskaper som krävs för att förstå vad vi saknar för att likna Ljuset, de inre förändringar vi måste gå igenom.

Det vill säga, allt vårt arbete ligger i att förstå vad jag känner nu, och vad jag skulle känna i det korrigerade tillståndet. I varje tillstånd måste jag reagera som Ljuset.

Vid varje ögonblick av mitt liv, måste jag längta efter balans med det, det vill säga ekvivalens i form. För detta är det, först av allt, nödvändigt att känna ljusets egenskaper. Men under tiden vi är i det fördolda och inte känner Ljuset, så länge vi inte har nått formekvivalens med det, hur kan jag då likna Ljuset om jag inte känner det?

Här räddar ett villkor oss, som skapades speciellt för oss: den här världen. Det är ett under som inte finns i någon av de andra världarna. Här, i denna värld, även om jag är i fullständig splittring, helt motsatt Ljuset, har jag, trots allt, möjlighet att upptäcka viljor som, liksom jag, söker efter likvärdighet med Ljuset. Som jag får de denna strävan från Ovan, denna droppe sädesvätska, denna ”punkt i hjärtat”, utan vilken denna strävan inte skulle väckas.

Från denna punkt kan vi redan börja med handlingar som liknar Ljuset. Det vill säga, när vi interagerar med varandra, kan vi göra oss själva ett exempel på vad som kallas ljusets verkan: givande, kärlek, ömsesidig hjälp, ömsesidigt samarbete, och uppvaknande. Vi har möjlighet att göra de handlingar som Ljuset gör med oss ​​för att värma varandra lite, för att agitera, vilket innebär att väcka lust och avund i en vän.

I stället för ljus och Skaparen, får vi gruppen. Skaparen ger personen den lyckliga situationen och säger, ”Ta den!” Med andra ord, ger han en ett laboratorium, sätter en i en modell genom vilken vi kan gå vidare med hjälp av vänner trots vår splittring, vår ruin. Skaparen tar dig till dem, och nu börjar du att agera!

Allt annat beror på dig, på det sätt på vilket du gör jobbet och relaterar till gruppen som till Skaparen som påverkar dig. När du börjar dialogen i ett ömsesidigt arbete med gruppen kommer du att klargöra hur gruppen påverkar dig och du påverkar gruppen. Därefter är det möjligt att stiga tillsammans.

Vi måste alltså nå ett tillstånd som kallas arvut (ömsesidig garanti) som förpliktigar ömsesidig hjälp och ömsesidig påverkan av alla för varje medlem i gruppen. Vi presenterar oss själva inför varje vän som givande av Ljuset, Skaparen gentemot honom, och han måste reagera på oss som en varelse som vill korrigera sig själv och likna Ljuset.

Med andra ord vill var och en identifiera sig med gruppen, som ska kopplas samman, för att hålla sig till det, för att bli en man med ett hjärta, med ett medvetande. Det vill säga, jag måste smälta in i vännerna fullständigt, så att ingenting blir kvar av mig. Jag vill fördjupa mig in i gruppen. Det är vad var och en måste göra, och i och med detta, hjälper alla alla.

Som ett resultat av detta, efter den sista droppen insats, blir vi verkligen en man med ett hjärta. Denna matbit är som den sista tuggan äter vi under en måltid, efter den infinner sig mättnaden, och vi känner att vi har fyllt oss själva. På detta sätt kan vi göra en fullständig HaVaYaH, tio sefirot. Du förstår, bara den sista fasen, Malchut de Malchut, känner, förstår och vet med vem den handlar, varför och hur den ska bete sig, hur den är uppbyggd, hur Skaparen är konstruerad, och vad som måste göras som svar om allt kommer från Honom: både Ljuset och viljan.

Så arvut är det första steget – anslutning till en enda helhet – och det verkar som om det inte finns något mer att göra. Men vi förstår, under tiden, att det bara är ord, som det står skrivet, ”handlingens utkomst ligger i initiala tanken.” I tankarna vill vi redan nå det slutliga resultatet, men man måste gå längs en väg som kan vara lång. Jag förstår att jag måste bygga upp mig själv, och först då kommer jag att erkänna Skaparen.

Allt skapas från ovan i en fulländad form, men varelsen måste uppnå denna perfektion, vara medveten om Skaparen, bli lika honom, förstå honom och hela hans djup, och liknar honom i alla hans handlingar. Om tillståndet i varelsen är mindre än fullständig likvärdighet med Skaparen, anses det inte att Skaparen har varit till nytta för honom.

Vi måste gå igenom alla dessa stadier, och så länge vi inte har avslutat det föregående steget, kan vi inte gå vidare till nästa steg. Därför talar vi från början om arvut, om att uppnå ekvivalens i form med Skaparen, om harmoni med naturen: koppling, omfamnande, kyssande, alla uttryck för ekvivalens i form med Skaparen, men trots allt är det bara ord, och nu börjar vi bygga detta tillstånd, det vill säga, vi går in i det andra steget och vidare. Totalt sett är det möjligt att upptäcka de nio etapperna på vägen till andlig upptäckt.

[124841]

Från den första delen av den dagliga kabbalalektionen, 2014.01.07, ”Förberedelse för kongressen”

 WMV |  MP3

Kategori: Andlighet, Dagliga kabbalalektioner, Grupp, Inre arbete, Kongresser, Ömsesidig garanti - Kommentarer inaktiverade för Nio steg till andlig upptäckt

Fråga: Har jag förstått rätt att det finns en extern sida av vår spridning och förklaringar som kan verka rent materialistiska? Men inuti är det nödvändigt att passera ett rör genom vilket det Övre Ljuset strömmar och ger en känsla av att det inom det finns någon form av unik kraft?

Svar: Det är korrekt, och det är inte ens nödvändigt att skämmas och dölja detta! Vi kommer inte att utbilda människor och spela sociala spel med dem. Det är känt för oss hur vi ska ordna våra liv och denna förmåga kommer från att förstå naturen. Vi har lärt oss hur man utnyttjar den konstruktiva kraft som upptäcks i relationerna mellan människor.

Vi vet hur man bygger den här länken mellan människor så att den konstruktiva makten inom den kommer att korrigera och ändra allt. Detta är inte bara ord, utan det är upp till dig att utstråla ljus från dig själv, som Moses som kom ner från Sinaiberget med förbundets tabletter i sina händer, en makt som är redo att ändra och korrigera allt. Människor måste känna det i dig.

Andra kan uttala liknande ord, men ändå blir det inom deras ord inte någon inre, känslomässig fyllning som avgör allt. Detta är inte bara känslor, utan det är ljus som måste agera. Ljuset påverkar människor under dina förklaringar, och det kommer också att rätta till dem och ansluta dem till det så att du, under tiden som du arbetar med deras brister, hittar Skaparen och  Ljuset inom gruppen, vilket  förverkligar hela kedjan.

Därför måste du när du går ut för att sprida förklara med ord, det vill säga, att agera på en materiell, jordisk nivå, men först och främst är det upp till dig att vara helt inriktad på det inre innehållet, förmedla ljus till människor och att väcka känslor i dem. Om detta inte finns, då finns det ingen anledning att gå ut.

Annars förstör du bara. Ljuset som hade behövt komma tillsammans med dina förklaringar men inte gjorde det på grund av din brist på inre ansträngning kommer att avslöjas från dess ”baksida”, och det kommer att väcka förakt och splittring mot dig. Genom erkännandet av det onda, genom långt lidande, någon gång, inte snart, kommer du till slut nå den rätta insikten.

De inre satsningar som lockar Ljuset är arvut (ömsesidig garanti). För att Toran ska uppenbaras bland oss, måste det finnas arvut mellan oss, ömsesidigt intresse, ömsesidig förbindelse, allmän jämlikhet, där alla vänner är som en person med en kropp. Detta är först och främst! I samma ögonblick som det händer, går vi ut för att sprida och då kan vi förvänta oss framgång.

Du måste agera endast till graden av dina förberedelser. Och då kommer du att vända dig till allmänheten tillsammans med Ljuset som du håller i ditt riktiga kli. I din riktiga relation till gruppen, upptäcks det andliga ljuset, det är ännu inte helt upptäckt, men finns som Ohr Makif som redan finns i dig.

Tillsammans med det kan du redan vända dig till människor, så att detta blir effekten av ljuset och inte bara ord med hjälp av vilka du inte kan övertyga vem som helst idag. Orden är egentligen inte viktiga, det viktigaste är att du utstrålar Ljuset. Det är känt att Moses hade ”tunghäfta” men det hindrade honom inte från att vara en ledare för folket. Snarare måste människor känna att det finns någon form av ljus i dig och det är upp till dem att ha det också.

Detta är möjligt endast under förutsättning att du är ansluten med alla vänner och du lever ett liv i arvut, eller åtminstone med en längtan efter arvut, vilket är det viktigaste för dig. Först av allt måste du undersöka och bygga detta tillstånd, och i huvudsak är detta specifikt vad du går ut för att sprida. Oavsett hur du säger det, ska den yttre formen bero på den person som du vänder dig till. Men det viktigaste är det Övre Ljuset som agerar och brinner inom dig, och människor känner detta. Inom dem finns det en brist, de är desperata efter självförverkligande och vill ha just detta ljus.

Vi är inte kopplade till varandra med ord, utan bara med hjälp av ljuset som finns i var och en av oss till förmån för alla. Tack vare detta är våra begär sammankopplade. Och om det finns ljus i dig som någon annan kräver, då kommer den personen att hålla sig till dig. Han kommer bara att vänta på när du ska kommunicera med honom igen.

[121313]

Från den 1: a delen av den dagliga kabbalalektionen 2013.10.01, Shamati # 38, ”Gudsfruktan är hans skatt”

 WMV |  MP3

Kategori: Dagliga kabbalalektioner, Disseminering, Grupp, Inre arbete, Ömsesidig garanti - Kommentarer inaktiverade för Dissemineringens inre och yttre sida

Vi skapar energi med våra gemensamma insatser i enighet. Men vi måste också använda den på rätt sätt så att alla ska förenas med gruppen.

Den energi som jag får från gruppen är min belöning för att vara lojal mot gruppen. Jag blir en integrerad del av en helhet till samma grad jag är lojal, beredd att göra för dem vad de anser nödvändigt för mig.

Det innebär att jag använder gruppen rätt och jag kan fortsätta att kräva energi från den i syfte att komma ännu närmare den.

Jag ger mig själv utan en tanke på att de ska fylla mig med sina värderingar, och sedan införlivas denna del utan tvekan i den ömsesidiga garantin.

[24043]

Från den fjärde delen av den dagliga kabbalalektionen, 2013.10.15, Rabashs skrifter 

 WMV |  MP3

Kategori: Andlighet, Dagliga kabbalalektioner, Globalisering, Inre arbete, Ömsesidig garanti - Kommentarer inaktiverade för En positiv kraft

Baal Hasulam, Arvut (ömsesidig garanti): ”Och du har bevisligen funnit att givandet av Toran var tvunget att fördröjas tills de kom ut ur Egypten och blev en nation av sig själva, så att alla deras behov tillgodosågs av dem själva, oberoende av andra. Detta kvalificerade dem att ta emot arvut, och sedan gavs de Toran.

Jag behöver ett stort begär att ta emot kallat ”Egypten” och jag måste fatta ett inre beslut. Jag har inte styrkan att förverkliga detta, men jag har styrkan att klargöra och dra slutsatsen att jag vill lämna detta ”Egypten”, att jag måste stiga ovan det.

På ett sätt, känner jag redan att det är möjligt för mig att få hjälp från ovan. Genom mitt klargörande, förstår jag att andligt avancemang inte är något annat än ömsesidig integration mellan alla i ett kärl och dess korrigerande genom ljuset.

Jag skaffar detta ljus. Jag går med på göra allt jag kan. Jag förstår att det är brådskande, nödvändigt, och möjligheten av vad som händer och enbart begär ljuset.

I en sådan omständighet är jag redo att ta emot Toran, det vill säga metoden för korrigeringen. Jag har allt som behövs för detta behov: ett kärl av rätt storlek, brister, nödvändigheter, medvetenhet om nödvändigheten, kontakt, och även en inre kamp med mig själv för eller emot förening.

Jag förstår redan och känner allt detta, jag går med på den andliga vägen och vill ha den. Jag saknar bara ljuset som reformerar. Jag är redo att arbeta med alla dessa komponenter finns i mig och med dem tvinga fram en påverkan av ljuset som reformerar.

Alltså når jag den avgörande punkten: Från min sida, har jag uppnått allt som krävs för en första kontakt, och jag får till slut kontakt med det övre ljuset.

Det är viktigt att komma ihåg här att Skaparen inte är den som accepterar ett beslut att ge mig ljuset som reformerar. Utan det är jag själv som etablerar det. Därför bör man inte räkna med någon snällhet och nåd, som det står skrivet: ”En dåre viker sina händer, och sitter och äter sitt egna kött”. Ingenting bara kommer från ovan – det är just  jag som öppnar alla dörrar.

Även om vi talar om en ömsesidig relation mellan en person och den övre, så är det faktiskt jag som konstruerar den övre. Det övre ljuset befinner sig i absolut vila. Allting beror helt och hållet på mitt kärl, mitt begär. Om jag är redo att öppna valvet, det kranen, då anländer det övre ljuset och utför den nödvändiga handlingen.

Allting beror på en själv, med ens ansträngningar med de primära källorna, med sin lärare, gruppen, med disseminering. Allting börjar från nedan. Om jag har nog med styrka och ett korrekt begär nedan, då kommer han att öppna portarna och aktivera all den andliga kraften från ovan. Grunden för allt är förberedelsen av den lägre delen.
[106734]

Från den fjärde delen av den dagliga kabbalalektionen, 2013.05.05, Ömsesidig garanti

 WMV |  MP3

Kategori: Dagliga kabbalalektioner, Grupp, Inre arbete, Ömsesidig garanti, Tora - Kommentarer inaktiverade för Nyckeln till alla lås är begäret

Fråga: Under tiden mellan kongressen i Arava och den Europeiska kongressen jobbade vännerna i gruppen riktigt hårt och upplevde i stort många nedgångar.Vad kan vi göra för att vännerna inte ska ”falla”.

Svar: Vi behöver bara en sak för att hjälpa vännerna att inte ”falla”: stärka vår kontakt med Skaparen: vännerna från de andra grupperna bör påminna dig om detta. När en grupp arbetar korrekt, blir den en helhet.

Gruppen bör arbeta som en hel organism, precis som en kropp fungerar. Kan njurarna, hjärtat, och andra kroppsliga organ vara friska om det inte finns någon kommunikation mellan dem? Det är omöjligt! Det måste alltid finnas ett organ som hanterar alla aktiviteter, som hjärnan gör.

Det opererar alla grupper och ger dem ”feedback”. Då finns alltid en konstant cyklisk gemensam aktivitet bestående av alla organ.

Om kroppens aktivitet inte cirkulerar, så finns ingen balans mellan organen, och då är kroppen sjuk. Även om alla organen är friska utom ett, så leder det till obalans  i hela kroppen. Därför måste det finnas en gemensam kontakt.

Vi har redan nått denna punkt. För att nu nå kontakt och avancera korrekt utan några hinder, måste alla vara i kontakt, och vi behöver den gemensamma sammankopplingens stöd från alla grupper, ett system av studier och disseminering.

[103804]

Från den Europeiska kongressen i Tyskland, 2013.03.23, Lektion 3

 Video |  MP3

Kategori: Enighet, Frågor & svar, Grupp, Kongresser, Ömsesidig garanti - Kommentarer inaktiverade för Förhindra att vännerna ”faller”